När den nya vårdbyggnaden tas i bruk vid årsskiftet 2018/2019 kommer Akademiska sjukhuset att ha Skandinaviens första kombinerade magnetkamera och strålbehandlingsapparat.
Detta i kombination med tre nya MR-kameror med högfältsteknik ger sjukhuset förutsättningar att vara ledande inom modern strålbehandling.
– Nytillskottet av MR-kameror blir bra för cancervården i regionen. Vi räknar med att fördubbla 
kapaciteten för magnetkameraundersökningar. Det innebär att fler patienter kommer att kunna erbjudas vård i regionen och slippa långa resor. Med de nya kamerorna blir Akademiska rustat att dra nytta den nya kombinerade MR- och strålbehandlingsutrustningen (MR-Linac) som sjukhuset valt att satsa på, säger Adel Shalabi, verksamhetschef för Bild- och funktionsmedicinskt centrum (BFC).
Samtliga magnetkameror kommer att placeras i den nya vårdbyggnaden på sjukhusområdet, även kallad Ingång 100, som beräknas står klar vid årsskiftet 2018/2019. Enligt Adel Shalabi uppfyller det nya huset de höga krav utrustningen ställer på byggnaden. Han framhåller också att nybyggnationen ger möjlighet att samlokalisera både diagnostik och strålbehandling vilket ger samverkansmöjligheter med stor potentiell patientnytta.
Användningen av MR-undersökningar som stöd för strålbehandling har ökat de senaste åren.
– Genom att använda MR istället för datortomografi vid både dosplanering och kontroller under strålbehandlingen kan man minska risken för onödiga stråldoser till patienten. Satsningen på Skandinaviens första MR-Linac, en kombinerad magnetkamera och strålbehandlingsapparat, ger förutsättningar för Akademiska att vara ledande inom modern strålbehandling. Den första patienten i världen har nyligen behandlats i Utrecht med sådan teknik, säger Kristina Nilsson, överläkare i onkologi.
Tack vare de nya kamerornas höga prestanda möjliggörs även undersökningar av hjärnan och ryggmärgen med hög kvalitet. Det gäller inte minst för undersökningar av hjärnans funktion (genomblödning, ämnesomsättning, nervcellsaktivering, bansystem) – en allt viktigare del av diagnostik och uppföljning av olika sjukdomar i hjärnan.
Även patienterna kommer att uppleva fördelar med den nya tekniken.
– Utformningen av apparaterna ska vara inbjudande och rummen utrustade med förbättrad kommunikationsutrustning som gör det möjligt att följa undersökningen på en skärm och se på en film som förströelse, säger Tomas Bjerner, röntgenöverläkare, ansvarig för magnetkameraverksamheten och fortsätter:
– Komforten blir bättre i två av de nya MR-kamerorna. Diametern på tunneln patienten ligger i blir en decimeter större vilket minskar känslan av obehag vissa får av trånga utrymmen. Det blir också möjligt att göra MR-undersökningar på personer som fysiskt inte kan komma in i dagens MR-kameror.
