Blodstamcellstransplantation effektivaste behandlingen vid skovvis MS

Nya forskningsrön har kunnat bekräfta att blodstamcellstransplantation är effektivare än traditionell bromsmedicin vid skovvis MS.

Nya forskningsrön bekräftar att lodstamcellstransplantation är effektivare än traditionell bromsmedicin vid skovvis MS. Akademiska har som enda svenska sjukhus medverkat i den så kallade MIST-studien vars preliminära resultat nu är klara.

Det framgår av preliminära resultat från den så kallade MIST-studien, den första randomiserade och kontrollerade studien där blodstamcellstransplantation jämförts med konventionell behandling. Denna internationella multicenterstudie har pågått sedan 2006 där Akademiska som enda svenska sjukhus medverkat.

– Resultaten är väldigt positiva. De visar på signifikant bättre resultat för dem som fick cytostatika i kombination med autolog blodstamcellstransplantation. En sak som verkligen överraskar är att patienter som fick blodstamcellstransplantation faktiskt förbättrades i sina symptom medan de som fick vanlig behandling överlag blev sämre, säger Joachim Burman, överläkare på neurologkliniken, Akademiska sjukhuset, som sedan flera år arbetat med studien och att utveckla behandlingsmetoden.

MIST-studien är en internationell multicenterstudie med deltagare från USA, Storbritannien, Brasilien och Sverige som startade 2006. I Sverige har enbart Akademiska sjukhuset medverkat. Syftet har varit att jämföra effekten av blodstamcellstransplantation med vanliga bromsmediciner samt att utvärdera vilka patienter som är bäst lämpade för transplantationsbehandling.

Totalt ingick 110 patienter som slumpades in i två grupper. Resultaten presenteras nu på det europeiska benmärgstransplantationsmötet (EBMT) i Lissabon 18-21 mars.

Multipel skleros (MS) sågs tidigare som en livslång obotlig sjukdom.

I Sverige har blodstamcellstransplantation använts i mer än tio år som behandling för neurologiska sjukdomar som MS och Akademiska sjukhuset tillhör pionjärerna. Här genomfördes den första transplantationen i Skandinavien 2004.

Hittills har cirka 150 MS-sjuka i Sverige framgångsrikt behandlats med cytostatika i kombination med autolog blodstamcellstransplantation.

Behandlingen syftar till att nollställa immunförsvaret så att det upphör att skada hjärnan. Cirka hälften av alla som hittills erbjudits behandlingen har varit patienter på Akademiska, medan cirka en fjärdedel behandlats i Lund.

– Cirka två tredjedelar av patienterna som behandlats i Sverige har blivit stabila och klarar sig utan medicinering. Vi har goda skäl att tro att en del av dem som vi har behandlat har blivit botade från sjukdomen, berättar Joachim Burman.

Målgruppen för behandlingen har hittills varit patienter med aggressiv MS, som prövat vanlig bromsmedicin utan tillfredställande resultat. De flesta har enligt Burman varit yngre personer, som inte haft sjukdomen så länge, men som har ett ogynnsamt förlopp med sjukdomsaktivitet trots bromsbehandling. Hos äldre patienter med uttalad funktionsnedsättning fungerar behandlingen sämre och riskerna är också större.

Med de nya forskningsrönen kommer behandlingen sannolikt att kunna erbjudas till flera.

Blodstamcellstransplantation prövas nu även som behandling för kronisk inflammatorisk polyneuropati – en ovanlig men potentiellt sätt allvarlig nervsjukdom som kan leda till förlamningar och betydande handikapp. Detta inom ramen för en den första och enda kliniska prövningen ledd av Richard Burt, professor vid Northwestern University och Northwestern Memorial Hospital i Chicago, USA.