Sverige faller i forskningsrankning.
Sedan år 2000 har cancerforskningen globalt ökat med i genomsnitt 6 procent per år. Motsvarande ökning för svensk cancerforskning har varit 2 procent. Den svagare tillväxten av cancerforskning i Sverige innebär att vi faller på rankningslistan. Sverige ligger idag på plats nummer 16 vilket kan jämföras åren 2000 till 2003 då Sverige låg på nionde plats i världen, mätt i antalet publicerade artiklar. Det visar årets Cancerfondsrapport, som publiceras i sin helhet den 21 mars 2018.
Den negativa trenden är också densamma när man mäter antalet citerade artiklar, ett mått som speglar kvalitet och genomslagskraft av forskningen.
– Någon genomarbetad analys till den svenska kräftgången finns inte, men det ligger nära till hands att misstänka att det sämre forskningsklimat som råder i Sverige och som inte minst har uppmärksammats i Cancerfondsrapporten under många år, spelar en stor roll, säger Klas Kärre, ordförande för Cancerfondens forskningsnämnd.
Det är inte bara inom cancerområdet som Sverige tappar mark i den internationella forskningsmiljön. Liknande mätningar, som rankningen i årets Cancerfondsrapport, visar att samma sak händer inom andra medicinska specialiteter och allmän naturvetenskaplig forskning. En svag basfinansiering av forskargrupperna på svenska universitet är en starkt bidragande faktor. Ett annat stort problem, enligt Klas Kärre, är den bristande integrationen mellan forskning och vård.
– Landstingen betraktar i allt för hög grad vården som en produktionsapparat istället för en kunskapsorganisation. Det drabbar i första hand den kliniska forskningen men får i förlängningen återverkningar även på grundforskning och annan medicinsk forskning.
En annan utmaning som påverkar Sveriges roll som forskningsnation negativt är att svensk forskning och sjukvård lider av en utdaterad och kraftlös IT-struktur.
– Sverige kanske är ett av världens mest uppkopplade länder om man ser till hur vanliga medborgare använder sig av internet och ny teknik, men när det gäller digitaliseringen av forskning och sjukvård ligger vi långt efter, säger Klas Kärre.
En viktig förklaring till den globala ökningstakten av cancerforskningen är tillväxten i Kina där man ökat från knappt 800 publikationer 2000-2003 till över 25 000 publikationer mellan 2012- 2015.
– Det är en enastående tillväxt vi ser och som ger en tydlig fingervisning om att Kina inte nöjer sig med att vara en ekonomisk supermakt. De gör samma satsning inom det vetenskapliga och medicinska området, även om de ännu inte nått samma genomsnittliga kvalitet och genomslagskraft som de andra ledande länderna, säger Klas Kärre.
Han betonar samtidigt att den kinesiska ökningen inte förklarar varför Sverige inte utvecklas i samma takt som omvärlden.
Det är tolfte gången som Vetenskapsrådet på uppdrag av Cancerfonden har gjort en jämförelse av hur världens länder och lärosäten utvecklat sin cancerforskning. Jämförelsen bygger på en så kallad bibliometrisk analys, vilket innebär att man mäter antalet publikationer, artiklar, i vetenskapliga tidskrifter och i vilken omfattning dessa publikationer citeras av andra forskare.
Här kan du läsa hela avsnittet i Cancerfondsrapporten: Cancerfondsrapporten
