Den nya sjukvården: Personlig, Global och Digital

En ny sjukvårdssektor växer nu fram med aktörer som verkar globalt och erbjuder nya typer av personligt anpassad sjukvård och förebyggande friskvård med hjälp av digitala tjänster.

Dagens sjukvårdssystem står inför stora utmaningar över hela världen. Ökande kostnader, vårdköer och resursbrist. Nya, effektivare behandlingsmetoder utvecklas ständigt, men spridningen går mycket långsamt. Det tar många år innan framforskade metoder har införts överallt, vilket leder till stora variationer i vårdkvalitet. Myndigheten för vård- och omsorgsanalys rapporterar att ”långt ifrån all vård baseras på bästa tillgängliga kunskap”. Dessa utmaningar är mycket allvarliga och går inte att lösa genom att fortsätta i samma spår.

Mer personlig frihet

Dessutom finns det nu även nya drivkrafter som driver på förändringskraven. En ny generation kommer nu in i pensionsåldern och börjar därmed behöva mera sjukvård. Trenden i Sverige enligt World Values Survey är att vi blir allt mera inriktade på personlig frihet och oberoende och vi är vana vid att ställa krav på sina rättigheter i samhället. De äldre i Sverige har även betydligt större IT-vana än den tidigare generationen, 86% av åldersgruppen 66-75 år använder digitala tjänster! En stor och växande andel av befolkningen upplever att sjukvården släpar efter i digitaliseringen av sin service när de möts av låg tillgänglighet samt bristande och opersonlig service.

Saker som dagens patienter upplever som uråldriga:

  • Fönsterkuvert med möteskallelser
  • Telefonköer och begränsade öppettider
  • Att inte kunna kommunicera digitalt med sin läkare
  • Att behöva lämna samma uppgifter flera gånger
  • Pappersblanketter som måste fyllas i för hand
  • Pappersbroschyrer med allmän information som ej är anpassad för mig
  • Svårt få tillgång till sina egna medicinska data

Så varför kan inte sjukvården hänga med i digitaliseringen och anpassa sin service till medborgarna på liknande sätt som alla andra branscher har gjort?
Jämför med hur långt personaliseringen av tjänster har gått de senaste 10 åren inom andra sektorer. Hur ofta besöker du ett bankkontor? Vi har vant oss vid att sköta de flesta banktjänster själva på nätet, som betalningar, överföringar, kolla våra saldon, ta lån etc. Och vi tycker det är mycket bättre än förr när vi var tvungna att stå i kö på banken mellan klockan 9 och 3 med våra handskrivna blanketter. Denna utveckling har gått fort överallt utom inom sjukvården.

För bara 10 år sedan hade charterresebolagen mängder av butiker, skickade ut kataloger och sålde även sina resor per telefon, idag är allt detta i stort sett borta, vi hanterar allt kring våra resor på nätet. Hur konsumerar du andra tjänster såsom försäkringar, musik, filmer? Vi förväntar oss tjänster som är personligt anpassade efter oss som individer, som exempelvis Netflix personliga rekommendationer om filmer och TV-program i min smak, baserade på avancerade algoritmer och mina egna tittarvanor.

Det ökande gapet mellan vårdens långsamma digitalisering och medborgarnas ökande förväntningar på digital service skapar marknadsmöjligheter som nu börjar exploateras av nya aktörer utanför de offentliga sjukvårdssystemen.

Vi ser nu en ny digitaliserad hälsosektor växa fram där stora och små internationella aktörer säljer digitala hälsotjänster direkt till medborgarna. De flesta är ännu nischade smarta eHälso-appar och medicinska produkter för egenmätningar, men det kommer även allt flera stora satsningar på mer avancerade beslutsstöd och digitala plattformar för samverkan mellan patienterna och deras vårdgivare.

Två målgrupper driver på digitaliseringen

  1. Personer med kroniska sjukdomar som vill vara mera delaktiga i sina vårdprocesser. De vill ha moderna verktyg för kontinuerlig hälsomonitorering med egenmätningar och vara säkra på att de själva gör allt som de kan för att lindra sin sjukdoms symptom och motverka dess progression, i samråd med vården.
  2. Friska personer som vill använda digitala hälsotjänster för att hålla koll på sin hälsa och få ett individanpassat stöd till levnadsvanor som befrämjar fortsatt hälsa och livskvalitet.

Spetspatienter visar vägen

En starkt pådrivande faktor för denna utveckling är den snabbt växande skaran av medborgare som är vana vid att söka fram relevant information på nätet och använda olika typer av digitala tjänster, när dessa möter vården kan de snabbt bli “spetspatienter”.
Uttrycket spetspatient är myntat av Sara Riggare, Parkinson-patient och doktorand vid Centrum för Hälsoinformatik på Karolinska Institutet. En spetspatient är en patient eller anhörig som upplever en livsomvälvande sjukdom och vet, kan och vill göra mer än vad vården förväntar sig. Spetspatienter vill ha verktyg för att hjälpa sig själva, andra patienter, vården och forskningen. De är därmed viktiga drivkrafter för utveckling av nya digitala vårdtjänster som kommer att vara till gagn för alla på sikt.

Patienterna har tid som kan utnyttjas

I takt med att allt flera patienter med kroniska sjukdomar får verktyg och förmågor att vara aktivt delaktiga inom att förebygga, diagnosticera och hantera sin egen vårdprocess så kan ansvaret och insatserna inom vårdprocessen fördelas mellan patienterna och deras vårdgivare. Då utnyttjas även en obalans i tillgång på tid som idag är outnyttjad.

Patienterna är mycket motiverade och har tid att arbeta med att förbättra sin hälsa kontinuerligt, medan vårdgivaren har mycket lite tid för varje enskild patient och denna tid används idag till stor del för sådant som patienterna skulle kunna göra själva på ett bättre sätt via nätet, exempelvis förberedelser inför ett vårdmöte eller löpande uppföljningar.

Denna utveckling är även en förutsättning för att kunna skapa individanpassade vårdprogram som ger väsentligt bättre hälsa och sänker vårdkostnaderna.

Från passiv patient till en aktiv medskapare av sin vård

Inom en snar framtid kommer vi att erbjudas personliga hälso-stöd, det vill säga digitala, holistiska beslutsstöd för hela vår hälsa. Inte bara för att hantera sjukdomar och besvär, utan för att kontinuerligt förebygga ohälsa och optimera våra levnadsvanor, alltid utifrån våra individuella förutsättningar och preferenser.

Grundverktygen för detta finns redan, exempelvis:

  • Appar och bärbara sensorer för att monitorera sin hälsostatus, fysiska aktivitet, kost, medicinering, sjukdomsaktivitet etc.
  • Hälsotester online där man kan snabbt få råd om vad besvären kan bero på och vad man bör göra, vilken typ av sjukvård man bör uppsöka etc.
  • Videomöten online med primärvårdsläkare och specialister.
  • Fysioterapi och psykoterapi online med personlig coachning.
  • Medicinska tester som man kan köra själv i hemmet.
  • Blodanalyser där man kan följa sina värden över tid, för att optimera sina värden och tidigt detektera begynnande sjukdomar.
  • DNA-profilering som indikerar ärftlighet och risknivåer för olika sjukdomar.
  • Communities online där patienter kan utbyta erfarenheter och stödja varandra.
  • Egenmonitorering för kroniskt sjuka i hemmet där systemet larmar om deras värden försämras och kan leda till ett skov, samt möjlighet att direkt koppla upp sig till en sköterska.

Dessa grundverktyg utvecklas nu i snabb takt, de kommer att bli smartare med hjälp av artificiell intelligens och de kommer att kommunicera med varandra och våra egna hälsostöd samt vårdens beslutsstöd.

Artificiell Intelligens, AI

Robotar och sofistikerade AI-program kommer nog aldrig att helt ersätta läkare och sjuksköterskor, men de möjliggör nya vårdprocesser med betydligt mera personifierad vård och stöd för prevention. Sammantaget förbättrar detta vårdkvaliteten och transformerar dagens sjukvård för alla typer av patienter.

Den mest uppenbara tillämpningen för AI är att processa stora databaser på mycket effektivare sätt för att möjliggöra vård som är anpassad för varje individ och bygger på de senaste medicinska rönen. De svenska medicinska kvalitetsregistren får med AI en stor utvecklingspotential. AI kan även revolutionera nyttan med journalsystem och beslutsstöd. Andra exempel är avancerad bildanalys inom radiologi, där målet är att mänskliga radiologer bara ska analysera de mest komplicerade fallen där mänsklig bedömning adderar värde.

Ett annat område som AI kommer att revolutionera är automatiserad rådgivning på nätet samt processen inför, under och efter ett vårdmöte.

Patienterna vill inte vänta längre!

På 80-talet ropade Mick Jagger och andra artister “I want my MTV” därför att de var frustrerade över att skivbolagen låste in deras musik på skivor och inte ville addera video till musikupplevelsen. Vi börjar redan se allt flera spetspatienter som möter vården och ropar: “I want my eHealth”.

Ett exempel på detta är den växande hacker-rörelsen #wearenotwaiting, med teknik-kunniga patienter som har tröttnat på att deras hjälpmedel och behandlingar utvecklas för långsamt eller inte är tillgängliga. Så de bygger sina egna plattformar och appar och bygger om och till medicin-tekniska apparater för att kunna koppla ihop deras data på smartare sätt. Ett exempel är diabetespatienten Dana Lewis som konstruerade en helautomatisk “bukspottskörtel” för sig själv genom att koppla ihop en blodsockermätare med en insulinpump och en mikrodator.

Den offentliga vårdens roll

Utvecklingen går alltså från dagens reaktiva och episodiska sjukvård till uppkopplade, personliga hälsostöd där patienten samverkar med närstående och vården med stöd av smarta tids- och resursbesparande digitala tjänster. Legitimerade spetspatienter bör inbjudas att bli en aktiv del inom vårdteamet och kunna skriva ut sina egna läkemedel och annat som de behöver, handleda andra patienter och bidra till vårdens utveckling.

Denna utveckling går inte att stoppa eftersom den bygger på den allmänna digitaliseringen och nu drivs framåt globalt av många stora och små aktörer med starkt driv som möter en snabbt växande efterfrågan hos medborgarna på smartare och mer tillgängliga sjukvårdstjänster.

Det vore olyckligt om den offentliga sjukvården fortsätter att släpa efter i denna utveckling genom att bara fokusera på sin egen verksamhets-IT, såsom journalsystem samt tidbokningar och digitala vårdmöten. Därför är det nu hög tid att vården börjar se eHälsa som en naturlig del av verksamheten och implementerar eHälsa brett inom sina vårdprocesser. För detta behöver man bygga egen kompetens inom digitaliseringens möjligheter. Detta ställer nya krav på vårdpersonalen, en förutsättning blir då att även ledarskapet utvecklas.

Vårdens digitalisering bör ske i samverkan med de nya aktörerna, både genom att köpa in deras tjänster och genom att vara med som utvecklingspartners, där har vården en viktig roll att säkra vårdkvaliteten och koppla på den medicinska forskningen.

Jämlik vård för alla?

Den pågående debatten om ojämlikhet inom vården kommer att växa ytterligare i takt med att de nya aktörerna börjar sälja sina tjänster till hälsomedvetna medborgare och spetspatienterna får verktyg för ökad delaktighet i sina vårdprocesser. Om inte den offentligt finansierade vården är med i denna utveckling så kan det leda till ökad ojämlikhet inom vården för olika grupper i samhället.

Men det kanske är ännu viktigare att skapa nya vårdprocesser där alla får optimal vård efter sina behov och förutsättningar? Här har den offentliga vården en viktig uppgift, framförallt för de svårast sjuka, de multisjuka och de som har ovanliga sjukdomar. Dessa vårdprocesser kommer att underlättas av att resurser frigörs när flera patienter kan bedriva allt mera egenvård.

Kvalitetssäkring och samverkan för bättre sjukvård

En annan mycket viktig aspekt är att digitaliseringen kan möjliggöra en mera likvärdig och kvalitetssäkrad vård, genom att alla vårdgivare får tillgång till smidiga, digitala vårdkvalitetsstöd som gör att de kan arbeta enligt kontinuerligt uppdaterade riktlinjer, “best practice”. Dessa riktlinjer säkrar att alla patienter får bästa möjliga behandling utifrån sina individuella förutsättningar och oberoende av vilken läkare de träffar.

Det finns många som fokuserar på alla tänkbara risker och hot som kan uppstå med denna utveckling, dessa är givetvis viktiga att analysera och hitta sätt att hantera. Men vårdens växande utmaningar kan bara hanteras av kompetenta pionjärer som är lösningsorienterade och ser de positiva möjligheterna och vågar testa nya verktyg och nya sätt att arbeta.
Så låt oss uppmuntra och samverka med dessa pionjärer, vare sig de verkar inom den offentliga vården eller i den nya hälsosektorn! Då skapar vi förutsättningar för en bättre sjukvård i Sverige med hälsoskapande digitala tjänster som också kan spridas över världen.