Medan distansundervisningen minskar på många svenska lärosäten behåller Institutet för gerontologi på Hälsohögskolan, Jönköping University, sin.
– Det är en viktig möjlighet för yrkesverksamma att förkovra sig, säger Lena Östlund, kursansvarig vid detta institut.
Distansundervisning på högskolor och universitet är en viktig möjlighet för yrkesverksamma att fördjupa sig inom sitt yrke eller lära sig nytt inför framtida yrkesval. Detta är inte minst viktigt inom vård- och omsorgsyrken där mycket händer som kan förbättra kvaliteten i mötet människor emellan.
– Vi ser vilken stor nytta distansundervisningen ger, säger Lena Östlund, kursansvarig på Institutet för gerontologi. Detta är ofta den enda realistiska möjligheten för yrkesverksamma att förkovra sig och att utbildningarna uppskattas av kursdeltagarna märks inte minst i kursutvärderingarna. Många uppger att de kommer att ha stor nytta av den nya kunskapen i sina olika verksamheter.
En undersökning baserad på data från Universitets- och högskolerådet visar på en markant minskning av distansundervisningen vid våra svenska universitet och högskolor. Det beror på att den här typen av utbildningar inte ger samma ekonomiska utdelning för lärosätena som långa utbildningsprogram ger. Det här ger de som arbetar inom vård- och omsorgsyrken minskade möjligheter både i att hålla sig uppdaterade inom yrket och lära nytt.
Den här utvecklingen oroar lärare på Institutet för gerontologi vid Hälsohögskolan, Jönköping University, som under många år bedrivit distansundervisning inom äldreomsorgsområdet. Institutet har valt att behålla samma mängd distanskurser i år.
– Vi brukar nå ut till omkring 250 personer per läsår med olika kurser inom äldreområdet och antalet är stigande, berättar Lena Östlund. Det är kurser som till exempel berör åldrandet i stort, äldreomsorg, psykisk ohälsa hos äldre och vård av personer med demens. Kursdeltagarna uppskattar mycket de möjligheter som distansundervisningen ger och vi når ut till yrkesverksamma personer från hela landet.
