Forskning om musikers medhörning kan förebygga hörselskador

Hörlurar som placeras i hörselgången, så kallade in-ear-monitorer, används av musiker för att undvika skadliga ljudnivåer på scen.

Forskaren Arne Nykänen tilldelas 3 196 000 kronor av AFA Försäkring för att studera hur monitorerna kan minska risken för hörselskador hos musiker, publik och krogpersonal.

– In-ear-monitorer användes förr främst av professionella musiker. Idag är tekniken så billig att också hobbymusiker skaffar dem. Därför vill vi gärna ta reda på hur man håller nere ljudnivåerna och sprida den kunskapen via musiklärare och ljudtekniker, säger Arne Nykänen, biträdande professor i teknisk akustik vid Luleå tekniska universitet.

Arne Nykänen har tidigare forskat på signal- och varningsljud i bilar och psykoakustik, läran om hur vi uppfattar ljud. Nu ska han kartlägga hur musiker använder in-ear-monitorer och ta fram ett utbildningsmaterial för hur man kan musicera på ljudnivåer som är skonsamma för hörseln.

– En fördel med in-ear-monitorer är att musiker ofta upplever att de hör både sig själva och andra på scen tydligare. Med teknik som gör det lättare att separera ljudkällor i mixen tror vi att det går att få ner ljudnivåerna utan att försämra möjligheten att höra bra. En annan fördel är att monitorerna dämpar omgivningsljudet, vilket gör det möjligt att spela på lägre nivå än man måste göra med medhörning i högtalare, säger Arne Nykänen.

Hörselskydd som dämpar buller och släpper igenom tal

Förutom att hitta metoder och teknik för att hålla nere ljudnivåerna i konsertsammanhang hoppas Arne Nykänen kunna utveckla aktiva, nivåberoende hörselskydd. Det vill säga hörselskydd som skyddar mot skadligt buller.

– Nivåberoende hörselskydd kan användas när man spelar akustisk musik. De skulle också kunna användas i traditionellt bullriga miljöer där man behöver kunna prata med varandra, som i industrin eller på krogar, musikställen och klubbar. På många arbetsplatser är det så bullrigt att man vet att man borde använda hörselskydd, men man väljer att inte göra det eftersom de försämrar förmågan att kommunicera så pass mycket att det går ut över jobbet, säger Arne Nykänen.