Fyra helikopterbaser åter i beredskap

Under onsdagen återgick räddningshelikoptrarna i Umeå, Norrtälje och Ronneby i beredskap.

Sjöfartsverket har sju räddningshelikoptrar av typen AW 139. Foto: Sjöfartsverket

– Fyra operativa baser bedöms vara nödvändigt för att det civila sjö- och flygräddningsuppdraget ska kunna genomföras över längre tid, säger Mattias Hyllert, direktör för sjö- och flygräddningsavdelningen på Sjöfartsverket.

Under eftermiddagen tisdagen den 16 januari gick Sjöfartsverkets räddningshelikoptrar i Umeå, Norrtälje och Ronneby ur beredskap efter att besättningarna gjort operativa bedömningar av förmågan att kunna genomföra uppdrag på ett flygsäkert sätt.

– Begränsningen i helikopterberedskap är mycket oönskad och beror på flera faktorer. Besättningarnas bedömningar påverkas bland annat av vädret, graden av samövad förmåga inom besättningarna och vilka flygövningar som genomförts. Därtill är situationen med pågående avtalsförhandlingar pressande för personalen. Att flera besättningar samtidigt bedömer att flygsäkerheten inte medger operativ flygverksamhet är ovanligt, säger Mattias Hyllert.

Vid 18-tiden på onsdagen var beredskapssituationen följande:

Göteborg: I beredskap.
Ronneby: I beredskap.
Visby: Ur beredskap tills vidare.
Norrtälje: I beredskap
Umeå: I beredskap.
Kiruna: Genomför övningar i fjällmiljö, kan genomföra insatser i nordligaste Sverige.

Under perioden som helikopterbaserna varit ur beredskap har det fram till onsdag lunch inte inträffat något sjö- eller flygräddningsärende där det funnits behov av flygande resurser. Därtill satte tisdagens vädersituation i stora delar av landet begränsningar som innebar att helikoptrar inte kunde operera. Därmed kunde de övningsflygningar som behövde genomföras för att respektive bas skulle kunna återgå i beredskap inte utföras.

Korta fakta om räddningshelikopterverksamheten

Helikoptrarna utgår från fem baser (Säve, Ronneby, Visby, Norrtälje och Umeå). Under 2016 var det totala antalet larm 494. Av dem rörde 372 larm sjö- och flygräddning och 122 larm var för annans ansvar, till exempel kommunal räddningstjänst.

Under 2016 flög Sjöfartsverkets räddningshelikoptrar sammanlagt 2848 timmar. Av dessa var 361 timmar flygning till följd av larm. Övrig tid bestod av övnings- och positioneringsflygningar.

I november 2011 beslutade riksdagen enhälligt att Sjöfartsverket skulle överta ansvar och drift av räddningshelikopterverksamheten i Sverige. Räddningshelikoptrarna hade från år 2004 fram till 2011 opererats av det privatägda bolaget Norrlandsflyg på uppdrag av Sjöfartsverket. Innan dess hade Försvarsmaktens överskott av helikopterkapacitet räckt för den civila sjö- och flygräddningens behov. Politiska beslut under 1990- och 2000-talet innebar dock att Försvarsmaktens förmåga att stötta det civila samhället med räddningshelikopterresurser succesivt kommit att minska.