När avancerad teknik underlättar för en samhällets mest primära funktioner
Hem NYHETER När avancerad teknik underlättar för en samhällets mest primära funktioner

När avancerad teknik underlättar för en samhällets mest primära funktioner

Publicerat av: Redaktionen

i, läs sjukvården, har allt sedan sjukvården moderniserades varit i behov av att människor hjälper till och ger/donerar blod eller plasma för att samhället ska kunna vara självförsörjande.

Med den kanske mest primära beståndsdelen hos oss människor. För utan blod kan sjukvården av idag inte fungera vare sig sett till den dagliga vården med operationer och andra ingrepp, men även när vi ser till större olyckor eller senaste tidens globalt spridna attentat.När avancerad teknik underlättar för en samhällets mest primära funktioner 3

IT-hälsa fick för en dryg vecka sedan möjlighet att prata närmare med Johan Forsberg, ansvarig för Citrix miljön på Karolinska Universitetslaboratoriet och Suzanne Seaton som är enhetschef för blodbussenheten i Stockholm med ansvar för fem blodbussar. Syftet med detta samtal var dels att förstå den digitala inverkan på blodbussarna sett till effektivisering men även för att se hur IT-hälsa kan bidra med att sprida det oerhört viktiga budskapet om att vi aldrig kan få nog med blodgivare.

– Det är faktiskt rätt intressant när det kommer till viljan att ge blod. För utav 100 personer så är det med mycket få undantag 100 som vill eller till och med förväntar sig att få blod vid behov men det är samtidigt bara cirka 3 personer som är villiga att ge blod, berättar Suzanne.

– Och då ska vi även addera att det är mycket enkelt att ge blod. De enda grundkraven som finns är att du som vill ge blod är över 18 år, fullt friskt och väger minst 50 kilo. Sedan finns vissa ytterligare restriktioner men detta är grunderna.

En gammal tradition som moderniseras

Det kallas generellt att ge blod men faktum är att det utvinns tre olika blodprodukter från en påse. Dels har vi de röda blodkropparna, sedan har vi trombocyter och slutligen så finns det som kallas för plasma. Varje typ har sina användningsområden och beroende på vad du ska/vill ge så är intervallerna för att ge blod lite olika. När det kommer till traditionell blodgivning så handlar det om tre gånger per år för kvinnor och fyra gånger per år för män.

Traditionen med att ge blod har funnits länge och tekniken går löpande framåt både sett till själva processen med att ge blod men även att samla in och hantera blodet. Detta omfattar även blodbussarna som är lite som en blodcentral med samma förutsättningar och möjligheter som på de fysiska platserna. I Stockholm så gör de fem blodbussarna totalt 170 planerade stopp under sina resor där man tappar upp mot 600 enheter blod i veckan.

Men även blodbussarna i sig har en lång historik där Sveriges första blodgivarbuss invigdes den 31 maj 1960 utanför Stockholms stadshus, och var då den enda i sitt slag i Norden. Bussen som hade kostat 145 000 kronor, hade ett laboratorium och fyra platser för blodgivning samt sköttes av en personal på sex personer.

– Vi har sedan en cirka 15 år tillbaka använt datoriserade lösningar för att hantera våra givare. Grunden i detta system baseras på Citrix som alltid har fungerat bra och både är stabilt och säkert, berättar Johan.

– Via systemet så sköts bland annat kallelser till våra olika busstopp. Denna går ut 14 dagar innan bussen kommer och det är även systemet som då håller kontroll över vilka som är i fas för att lämna, fortsätter Suzanne.

– Vi brukar räkna med att ungefär var tredje kallad kommer och utifrån dessa så inbringar blodbussarna cirka 45 procent av allt blod. Men dessutom så är nya givare alltid välkomna direkt till bussarna för att registrera sig och göra de primära provtagningarna, säger Suzanne.

Går vi tillbaka i tiden så var all administration på bussarna manuell. I slutet av varje dag var personalen tvungen att matcha de samtliga av de register och donationer som de hade samlat in mot datoriserade huvudposter på sjukhuset. Detta tog värdefull tid i anspråk då det fördröjde tiden det tog innan det insamlade blodet var tillgängligt att använda. Dessutom så lämnade det utrymme för manuella fel. För att förbättra effektiviteten beslutade sjukhuset att virtualisera sina laboratorieinformationssystem (LIS) och patientregistersystem så att personalen kan få tillgång till den information de behöver var de än befinner sig.

– Lösningen blev att använda Citrix XenApp där sedan varje buss utrustas med 4G anslutning, flera bärbara enheter samt streckkodsläsare- och skrivare. Detta gör att allt vi normalt gjort på sjukhuset kan vi nu göra direkt på bussarna vilket gör oss mycket effektivare och blodet blir tillgängligt så fort bussarna är tillbaka, berättar Johan.

Viktig kontroll

Just kontrollen av blodet är oerhört viktig och förutom en initial kontroll som utröner om du kan bli en givare så utförs vid varje blodgivningstillfälle en kontroll mot eventuell smitta. Dessa kontroller omfattar När avancerad teknik underlättar för en samhällets mest primära funktioner 4HIV, Syfilis och Hepatit samt en grundläggande kontroll av personens hälsa.

– Det är viktigt att veta att vi samtidigt som vi håller en noggrann kontroll på blodet i sig även arbetar helt opersonifierat och att ingen i blodbussarna har vetskap om eventuella smittor. Skulle detta hittas så kommer medicinskt ansvariga läkare att informera berörd givare, säger Suzanne.

Blodbussarna finns i dag i flera län och kommuner i Sverige, en del län har gemensamt bloddatasystem. Det finns en mycket informativ och bra sida som heter geblod.nu där alla dels kan läsa mer om vad det innebär att ge blod och vilka krav som ställs men framför allt så kan du se blodnivån för respektive blodgrupp som lagras av respektive landsting.

– Blodet som ges kan lagras olika länge beroende på typ av kroppar. Ser vi till de röda blodkropparna så klarar de sig i sex veckor medan trombocyter bara kan lagras i sju dagar så det går inte att bygga några överkapacitetslager utan blod är en färskvara, förklarar Suzanne.

Det är även viktigt att förstå och uppskatta det jobb och den service som Blodbussarna ger oss. Då Sverige i många fall är ett relativt glesbefolkat land så är det många bussar som åker långa sträckor för att underlätta denna insamling. Till exempel så åker en av bussarna i Umeå upp mot 36 mil på en runda. Men även Uppsala som distrikt är vidsträckt vilket gör att personalen ligger ute en vecka i taget under insamlingen.

– Att viljan att ge blod finns hos det svenska folket har vi sett tydliga exempel på vid de tillfällen som attentaten ägt rum då tillströmningen av givare varit stor. Nu måste vi bara se till att hålla samma höga nivå året runt, och framför allt nu när vi närmar oss sommaren, avslutar Suzanne.

Med mer blod kan fler liv räddas och med effektivare hantering, som via Citrix XenApp, så blir både hantering snabbare och fler givare kan hanteras på kortare tid. Så ett avslutande ord och en vädjan från både oss på IT-hälsa och landets blodcentraler – om du idag inte lämnar blod, börja nu. Det går fort, hela besöket går oftast på 30 minuter och det är i det närmaste smärtfritt och framför allt det räddar liv, således kan även DU göra skillnad.

För mer information och för att boka en tid besök geblod.nu

Relaterade Artiklar

Vi använder cookies och andra identifierare för att förbättra din upplevelse. Detta gör att vi kan säkerställa din åtkomst, analysera ditt besök på vår webbplats. Det hjälper oss att erbjuda dig ett personligt anpassat innehåll och smidig åtkomst till användbar information. Klicka på ”Jag godkänner” för att acceptera vår användning av cookies och andra identifierare eller klicka ”Mer information” för att justera dina val. Jag Godkänner Mer Information >>