Ny global standard på gång – så fungerar FHIR!

Allt talar för att FHIR, en mobilanpassad standard för utbyte av vårdinformation, får sitt globala genombrott i år.
På Vitalis ägnas ett heldagsseminarium åt frågan. Bl a medverkar Ewout Kramer, en av standardens skapare.
– FHIR är jättebra, men löser inte plötsligt alla problem. Vi har en rejäl hemläxa att göra först, säger Mikael Wintell, ordförande i HL7 Sverige.

Mikael Wintell, ordförande i HL7 Sverig

Mikael Wintell, ordförande i HL7 Sverige Fast Healthcare Interoperability Resources är det fullständiga namnet på den nya standard som många sätter stort hopp till.
Att hantera och utbyta elektronisk hälso- och sjukvårdsinformation har visat sig vara en hård nöt att knäcka. Såväl internationellt som nationellt. Ja, problemen finns till och med mellan olika avdelningar inom samma landsting.
– Problemet är inte i första hand tekniskt, säger Mikael Wintell, standardiseringsansvarig i Västra Götalandsregionen.
– Vi klarar idag att överföra data mellan olika system. Det riktigt knepiga är att tolka, att förstå informationen och att komma åt all relevant information.

Beslut före sommaren?
Mikael är ordförande i den svenska avdelningen av HL7, en internationell standardiseringsorganisation som samlar verksamhets- och teknikexperter. De samarbetar kring att få fram användbara standarder med slutmålet att öka informationsutbytet och effektiviteten inom hälso- och sjukvård.
De grundstandarder som finns idag har alla sina brister. Inom HL7-samarbetet har man inte lyckats ena sig kring en gemensam linje. Förrän nu.
– Idag är många överens om att FHIR är det vi ska satsa på. Beslutet kommer att tas i år, sannolikt före sommaren, säger Mikael Wintell.
Det blir ett verkligt slagkraftigt ställningstagande. HL7 har 1 600 medlemmar varav ett 50-tal medlemsländer, inklusive USA, Kina, Ryssland, de stora EU-länderna och hela Norden.
När den storskaliga implementeringen sker är däremot mer oklart.
– Det bygger på frivillighet. Varje land tar sina egna beslut, förklarar Mikael.

Stort kunskapsbehov
I Sverige pågår ett gigantiskt förarbetsprojekt, kallat “Framtidens vårdinformationsmiljö”, i 3R:s (de tre stora regionerna: Stockholm, Västra Götaland och Skåne) regi. De ska titta på hur vi ska kunna minska våra utgifter och öka effektiviteten genom att enhetligt utbyta vårdinformation.
– Vården blir mer högspecialiserad och patienterna blir mer mobila. Man vill åka dit man får bäst vård. Därför är det så viktigt att vi kan utbyta information mellan landstingen. Men då måste man ha en gemensam standard.
Han tar ett enkelt exempel: ett personnummer kan skrivas på minst nio olika sätt.
– Skriver jag, som kliniskt ansvarig, in patientens personnummer och får fram vårdinformation så måste jag känna mig trygg i att nu har jag fått fram allting.
Men eftersom numret kan skrivas på en rad olika sätt kan det dölja sig viktig information bakom ett annat format av siffror och tecken. I värsta fall ser aldrig läkaren denna information, vilket riskerar att gå ut över patienten.
FHIR kommer inte att lösa det problemet. Standarden kräver ett “patient ID”, men avgör inte vilket format som ska användas.
– Vissa tror att FHIR är frälsaren för allt, även för det vi inte definierat. Men så är det alltså inte. Det är rentav farligt att tänka så, menar Mikael.
– Vi har först ett väldigt stort arbete att göra på hemmaplan. Här finns en brist på kunskap om vad standarder/FHIR är och inte är som vi vill gå in och fylla.

Ewout Kramer

Ewout Kramer Workshops med svenska case
På Vitalis får därför alla beslutsfattare och andra involverade en gyllene möjlighet att sätta sig in i frågan under ett heldagsseminarium.
Förmiddagen, som är öppen för alla Vitalis-besökare, ägnas åt att berätta hur FHIR utvecklats från den första idén, född 2010/2011, fram till idag.
En av talarna är Ewout Kramer, en av upphovsmännen som är verksam på HL7 International. En annan är Rene Spronk som arbetar “hands-on” med att implementera HL7/FHIR ute i verkligheten.
Eftermiddagen ägnas åt workshops med exempel från vården i Sverige.
– Dit bjuder vi in ett 30-tal nyckelpersoner inom olika beslutsgrupperingar, förklarar Mikael.
– Vi ska jobba med svenska case för att se hur FHIR kan utnyttjas bäst. Vårt mål är att arbetet ska resultera i att FHIR används rätt i framtida kravspecifikationer.

Mobiliteten – den stora fördelen
En av de tyngsta anledningarna till att FHIR fått så stor internationellt genomslag är att den minskat komplexiteten jämfört med tidigare standarder.
– Den har förenklat mycket, vilket också gör att den även riktar sig till mobila användare. Det är egentligen den riktigt stora grejen med FHIR, säger Mikael.
Tidigare standarder har krävt prestanda i form av datorer och servrar för att hantera information. Med FHIR kan man få fram det mesta via smartphones, plattor och paddor.
– Det betyder mycket, för det är så vi tror att framtidens patienter kommer att konsumera sin vårdinformation.

 

Post Comment