Positiv syn på digitala hälsouppgifter

Befolkningen vill och förväntar sig att digitala uppgifter om  vård och hälsa används till nytta för patienter och samhälle. Samtidigt måste uppgifterna hanteras på ett säkert sätt. Det visar en ny rapport från Myndigheten för vård- och omsorgsanalys (Vårdanalys), som undersökt befolkningens inställning till användning av digitala hälsouppgifter och den personliga integriteten.

Vårdanalys har undersökt befolkningens inställning till användning av digitala uppgifter om vård och hälsa i förhållande till skyddet av den personliga integriteten. Fokus för undersökningen har varit uppgifter i elektroniska patientjournaler, en samlad läkemedelslista och hälsorelaterade register.

– För alla områden vi undersökt är en bred majoritet positiva till att låta använda uppgifterna för syften såsom säkrare vård och forskning. Men för de flesta är det också viktigt att uppgifterna hanteras på ett säkert sätt och skyddas från obehöriga, liksom att de är korrekta. Många vill också kunna få information om och påverka hur uppgifterna används, säger Sara Belfrage, utredare, Vårdanalys.

Undersökningen visar att förtroendet för hur digital patientinformation hanteras och skyddas inom hälso- och sjukvården är stort, och att förtroendet hänger samman med viljan att låta använda uppgifterna.

– Det är viktigt att bibehålla det höga förtroendet för hur uppgifterna hanteras och skyddas, liksom att leva upp till förväntningarna på att nyttan med digitala hälsouppgifter faktiskt realiseras genom säkrare vård och utveckling, säger Fredrik Lennartsson, generaldirektör, Vårdanalys.

Utifrån undersökningens resultat bedömer Vårdanalys därför att sex vägledande principer bör genomsyra användningen av digitala hälsouppgifter: uppgifterna ska komma till nytta, uppgifterna ska skyddas, uppgifterna ska vara korrekta, patienter ska erbjudas insyn och information, patienters egen vilja ska visas hänsyn och personer som inte själva vill eller kan ta ställning ska inte missgynnas.

– Vi ser ett behov av att utreda om formerna för samtycke kan utvecklas för att bättre tillmötesgå patienters önskemål. Vissa vill lämna långtgående samtycken för en bred användning medan andra vill kunna påverka mer. Samtidigt får det inte bli ett krav på patienten att göra aktiva ställningstaganden för att få tillgång till god vård, säger Fredrik Lennartsson.