Rätt kost effektivt vapen mot fettlever

Ett sänkt intag av kolhydrater kan vara ett framgångsrikt verktyg för att förebygga utvecklingen av fettlever.

Det visar en studie gjord av bland andra KTH-forskare.

Forskare på KTH:s forskningscenter Scilifelab har precis publicerats en studie i den vetenskapliga tidskriften Cell Metabolism. Forskningsarbetet visar att en kosthållning snål på kolhydrater som socker påverkar kroppens metabolism positivt, och i förlängningen kan detta underlätta behandlingen av icke-alkoholorsakad fettleversjukdom.

Fettlever, som diagnosen också kallas lite mer förenklat, är en vanlig diagnos och oftast ofarligt. Men vissa personer med fettlever får med tiden en leverskada. I förlängningen kan det leda till skrumplever och en ökad risk för levercancer.

I ett försök att undersöka bakgrunden till fettlever, och hur man bäst behandlar den, så började forskargruppen studera diagnosen närmare. Tio personer med kraftig övervikt och förhöjda mängder leverfett sattes på en diet som innebar sänkt intag av kolhydrater utan att reducera mängden kalorier.

Mängden insamlad klinisk data har varit omfattade, och för att kunna studera metabolismen samt mag- och tarmbakterier har forskarna använt sig av big data-analys. Resultatet av denna analys visade en mycket snabb och dramatisk reducering av leverfett hos samtliga personer.

Adil Mardinoglu, KTH-forskare med inriktning systembiologi, berättar att försökspersonerna fick följa en strikt kosthållning som inte skiljde sig från dag till dag, och som var snål på kolhydrater men hade ett något förhöjt proteininnehåll. Forskare kunde se att det fanns en tydlig koppling mellan hur olika leverfetter tas upp av kroppen och lever samt en hastig ökning av b-vitaminer och bakterier som producerar dem.

Den här kopplingen kunde forskarna se genom att studera gener som är involverade i den mänskliga metabolismen.

– En kosthållning baserad på lågt kolhydratintag skulle kunna bli en effektiv behandlingsstrategi för ett stort hälsoproblem i samhället idag, säger Adil Mardinoglu.

Forskningsinsatsen bygger på en kombination av så kallad systemmedicin och avancerade kliniska studier, och där expertis inom just systemmedicin jobbar tätt tillsammans med kliniker och nutritionister.

I samarbetet har forskarna och experterna kombinerat data från exempelvis arvasmassan och proteinmolekyler, för att identifiera olika biomarkörer.

– Vi har gått från en era då en forskaren kunde jobba självständigt i ett labb, med full kontroll över allt, till en värld där många professioner interagerar med varandra, säger Adil Mardinoglu.

Jan Boren, professor vid Göteborgs universitet, är huvudförfattaren till studien som publicerats i Cell Metabolism. Han berättar att den kosthållning forskarna studerat, förutom andra fördelar som viktminskning, också innebär snabbt och omfattande reducerings av leverfetter och andra riskfaktorer kopplade till hjärtproblem. Samtidigt kunde forskarna se tidigare okända bakomliggande molekylära mekanismer till detta.

– Samtidigt är det viktigt att klargöra att dieter är komplicerade, och en typ av kosthållning passar inte alla typer av människor. Personer med höga nivåer kolesterol i blodet bör vara försiktiga, säger Jan Boren.

Hög koncentration av fett i levern är ett av de tidigaste symptomen på både icke-alkoholorsakad och alkoholorsakad fettleversjukdom, då kopplat till riskfaktorer som insulinresistens. Av den anledningen menar forskarna bakom studien att de nyvunna kunskaperna skulle kunna leda framtill behandling av både icke-alkoholorsakad och alkoholorsakad fettleversjukdom.

Arbetet har utförts av forskare från bland annat KTH, Chalmers, Göteborg universitet och en rad internationella universitet.

Här hittar du studien.