Sämre syn innebär risk för spänningsvärk i nacken

Det finns ett direkt samband mellan försämrad syn och värk i nacke och skuldra.

Det visar forskning inom Region Örebro län. Studien som har gjorts visar att personer med synnedsättning anger en högre grad av symptom jämfört med jämförelsegruppen.

– Vår syn är viktig och central i nästan allt vi gör.Min forskning visar att många synsvaga förutom sin dåliga syn också har symptom av sämre kontroll av finmotoriska rörelser, sämre balans och spänningsvärk i nacke och skuldror, säger Christina Zetterlund, legitimerad optiker på Syncentralen inom område Habilitering och hjälpmedel samt doktorand vid institutionen för medicinska vetenskaper på Örebro universitet.

Forskningsresultaten visar att otillräcklig information från synen inverkar på andra kroppsliga funktioner med sämre feedback som ger större osäkerhet och högre anspänning på kroppen vid synkontrollerade uppgifter.

Åldersrelaterat eller sidoeffekter av dålig syn?

– En stor del av Syncentralens patientgrupp är äldre och det stora flertalet förknippar dessa förändringar till normalt åldrande. Jag har i min avhandling kartlagt om dessa effekter verkligen bara är ålderseffekter eller rent av sidoeffekter av dålig syn, säger Christina Zetterlund.

Hon har analyserat en större mängd data från över 3000 terminalarbetare och cirka 1200 patienter och kunde se ett samband mellan symptom från nacke skuldra och försämrad eller otillräcklig syn.

– Jag har i min avhandling tagit fram ett frågeformulär med en graderad skala. Den mäter de specifika besvären i den här målgruppen. Enkäten består av ett begränsat antal korta specifika frågor inom tre områden som berör syn, nacke och skuldra samt balans. Enkäten är upptryckt i ett lättläst stort typsnitt. Instrumentet har sedan använts i tre olika studier för att jämföra personer med synnedsättning och personer med normal-god syn, säger Christina Zetterlund.

Resultaten visar att personer med synnedsättning anger en högre grad av symptom jämfört med åldersmatchade personer i jämförelsegruppen. Besvären tenderar att öka mer över tid i patientgruppen jämfört med jämförelsegruppen.

– Skillnaden var mest framträdande bland yngre personer, vilket stödjer hypotesen om att besvären inte är typiskt åldersbetingade utan mer kopplade till dålig syn. Urvalet av synsvaga personer är genomsyrat av fler kvinnor än män. Det noterades även att kvinnor hade mer symptom både från nedsatt balans och nacke-skuldra besvär jämfört med männen. Personer med stor skillnad i glasögonstyrka mellan de båda ögonen noterades också ha mer symptom, säger Christina Zetterlund.

Mest vanligt med symptom bland glasögonanvändare

Hon förvånades av resultatet i sin studie att personer med glasögon noteras ha mer symptom än personer som inte har glasögon, även jämfört med personer som använder kontaktlinser. Forskningen kan inte påvisa den exakta förklaringen till det men hennes teori är förklaringsmodellen som kallas ”the gaze control model”. Det innebär att vi anpassar vår hållning och huvudställning för att tillgodogöra oss den bästa visuella presentationen oavsett om det är eller blir ansträngande i längden.

– Det är vanligt med en framåtlutad huvudställning bland glasögonbärare och personer som ser dåligt. Den är uppkommen för att förbättra den visuella informationen via kisande, eller då glasögonen börjat bli svaga, ofta i samband med något bakåtlutad huvudställning. Sådan huvudställning kan förändra muskelgruppernas inbördes arbete i nackregionen och resultera i både försvagade muskler och mer ensidigt överansträngda muskler, säger Christina Zetterlund.

Hon poängterar att man måste komma ihåg att glasögon är ett mycket bra synhjälpmedel och att med dålig syn finns kanske inte några alternativ som kan ge samma upplevda förbättring av synen.

– Det finns hjälp att få för dem som upplever att de har symptom i samband med synnedsättning. På Syncentralen har vi en sjukgymnast som kan hjälpa patienterna. Det finns olika synhjälpmedel som går att använda så man inte låser fast i samma rörelsemönster. Ha gärna kontaktlinser i den mån det går, säger Christina Zetterlund.