Stora utmaningar väntar om Sverige ska bli bäst på e-hälsa

Den 18 maj släpptes den andra utgåvan av Philips årliga rapport Future Health Index.

I år har studien gjorts i 19 länder där man har kartlagt befolkningens och vårdpersonalens uppfattning kring folkets generella hälsa, tillgång till vård och hur väl man har lyckats digitalisera hälso- och sjukvårdssystemet.

Sverige rankas topp tre av 19 länder avseende implementering av digitaliserad vård, där förklaringen tros ligga i att Sverige drivs av en hälsoteknisk medicinsk policy som är en del av den nationella hälsoplanen samt de facto att Sverige ligger över genomsnittet avseende utgifter för IoT-lösningar för vården.

Men svenskarnas uppfattning är att implementeringen av digitaliserade vårdlösningar är lägre än det faktiska tillståndet. Och endast 13 procent av befolkningen säger sig ha kunskap om de digitala lösningar som finns. – Det finns goda möjligheter att öka kunskap om och implementering av digitaliserade vårdlösningar. Men om Sverige ska leva upp till regeringens vision om att bli världsledande inom e-hälsa 2025 har vi fortfarande en lång väg kvar.

Vi måste få patienter, vårdpersonal och myndigheter att öka användningen av digitaliserade vårdlösningar och implementera dessa över hela vårdkedjan, från en sund livsstil och förebyggande åtgärder till diagnostisering, tillgång till behandling och vård i hemmet. På Philips kallar vi detta för hälsokedjan. Vi vill öppna upp för en dialog med relevanta myndigheter, patientorganisationer och experter, och vi delar gärna med oss av vår vision om ett mer digitalt och integrerat hälso- och sjukvårdssystem. Detta är en förutsättning för att förbereda oss för de demografiska utmaningar vi ser framöver, säger Johan Folkunger, Sverigechef på Philips Health System, och fortsätter:

– Den svenska vården står inför stora utmaningar, vårdbehovet ökar kraftigt med en växande och åldrande befolkning. Samtidigt upplever vi en dramatisk ökning av kroniska och livsstilsrelaterade sjukdomar, vilket gör att människor behöver mer vård under en längre tid. För att vi ska kunna tackla det ökade vårdbehovet måste sjukvården bli mer digital och integrerad; möjliggöra sömlös delning av data mellan patienter och vårdgivare och mellan olika vårdgivare. Detta kommer att resultera i mer förebyggande vård och bättre diagnostisering samtidigt som kostnaderna minskar. Men för att lyckas måste svenskarna få större förståelse för den nya tekniken.

Digitaliserade vårdlösningar i hemmet Årets rapport visar även att det finns goda möjligheter att implementera digitala vårdlösningar i hemmet. Mer än 70 procent av den svenska befolkningen anser att digitaliseringen kan förbättra vård i hemmet.

Sara Riggare, Doktorand i egenvård för Parkinsons sjukdom på Health Informatics Center, Karolinska Institutet, förklarar:

Sara Riggare

– Om vi möjliggör för patienter och deras anhöriga att bli bättre på egenmätningar och hur data ska tolkas kommer detta inte bara innebära mer precisa diagnoser – det kommer även få positiv inverkan på ett personligt plan för de drabbade. Eftersom egenmätningar innebär att man delar data mellan patienter, anhöriga och vårdpersonal kan detta minska oro och stress för anhöriga som befinner sig långt ifrån sina sjuka släktingar. Jag tror att den svenska regeringen skulle kunna göra mer för att initiera program som ger patienter ökad kunskap om digitaliserade vårdlösningar i hemmet såsom exempelvis egenmätningar och hur man själv kan registrera och hantera sina hälsodata, säger Sara Riggare, som också har haft en aktiv roll som rådgivare i Future Health Index teamet.

– En förändring måste ske eftersom mer än 60 procent av vårdpersonalen tror att patienter vet hur de ska läsa och analysera sina hälsodata medan endast 25 procent av svenskarna uppger att de besitter den kunskapen. Uppenbarligen finns det en diskrepans mellan befolkningens och vårdpersonalens uppfattning kring digitaliseringen och vi måste diskutera hur vi ska minska gapet i Sverige, avslutar Sara Riggare.