När små barn strålbehandlas och undersöks med datortomografi, så kallad CT-scanning, och samtidigt får narkosmedlet ketamin, kan de få problem med minnet och med inlärningen senare i livet.
Det visar en ny studie i en avhandling från Uppsala universitet. – Vi har försökt påvisa vad som kan hända med hjärnan hos barn under två år, när den utsätts för strålning liknande den vid CT-scanning samtidigt som patienten får narkospreparatet ketamin. Vår studie visar att strålningen kan 
ge funktionella störningar och problem med inlärningen i vuxen ålder, säger Sonja Buratovic, institutionen för organismbiologi vid Uppsala universitet.
Datortomografi, även kallad CT-scanning är en vanlig metod för läkare att undersöka patientens huvud. Den används till exempel när patienter kommer in till akuten med misstänkta huvudskador eller för att hitta tumörer. I takt med att avancerad röntgenutrustning som datortomografi har blivit billigare och bättre har antalet undersökningar ökat kraftigt under de senaste tjugo åren.
Varje år blir cirka 17 000 barn under 15 år CT-scannade i Sverige. Oftast handlar det om barn som kommer till sjukhusens akutmottagningar efter att de har ramlat och slagit huvudet, men det kan också vara barn som behandlas för cancer. För barn som är yngre än 3 år är det normalt att de ges lugnande medel före undersökningen och då kan läkemedlet ketamin användas.
Det finns strålforskningsstudier på hur den kraftiga strålningen från atombomberna i Hiroshima och Nagasaki påverkade människor. Det finns också tidigare studier där man har undersökt narkosmedlet ketamin och strålning från scanningen, var för sig, och hur de påverkar hjärnan. Det här är den första studien som fokuserar på hur lågintensiv strålning påverkar hjärnan när den är under utveckling, och det tillsammans med narkosmedel.
– Det var överraskande för oss att redan väldigt små doser av strålningen gav inlärningsproblem i samband med ketamin. Det hade vi inte räknat med, säger Sonja Buratovic.
I studierna har man använt en musmodell och tittat på vad som händer med möss, som befinner sig i en kritisk period av hjärnans utveckling, när de exponerats för låga doser strålning, enbart eller i kombination med narkosmedel. Motsvarande tillväxtperiod i hjärnan har också människor, där den startar runt födseln och pågår under barnets två första levnadsår.
Resultaten från dessa studier har visat att möss som utsatts för en kombination av strålning och ett lugnande eller narkosmedel visade på störningar i kognitiv förmåga samt minnes- och inlärningssvårigheter i vuxen ålder.
Eftersom de här förändringarna inte observerades hos möss som enbart utsatts för ett ämne tyder detta på att det finns samverkanseffekter mellan strålning och läkemedel, vilket bör tas i beaktande i framtiden.
Exakt vad i kombinationen som framkallar störningarna är än så länge oklart. En möjlig orsak skulle kunna vara att proteinet tau ökade vid behandlingen. Att tau-nivåerna ökar är ett välkänt symptom för patienter som utvecklar Alzheimers sjukdom.
– Det är viktigt att utveckla och förfina de behandlingsmetoder som finns för barn, speciellt om de metoder som finns i dag kan riskera att ge skador som visar sig senare i livet. Att röntga huvudet är en vanlig diagnostisk undersökning. Det finns alternativ till CT-scanningen. Till exempel magnetkamera, MRI, kan användas, men kräver oftare sövning och ”ser” inte allt som en CT-scan gör. Ultraljud är ett annat alternativ som än så länge inte visats ha skadliga effekter, men det kan bara användas på små barn som ännu inte har en stängd fontanell. Det används inte så mycket i Sverige än, men läkare börjar luta åt det hållet, säger Sonja Buratovic.
