Högskolan i Skövde är bra på dataspelsutveckling. Nu tar man ännu ett steg, och kopplar ihop den digitala tekniken med omvårdnadsämnet och pedagogik i olika projekt.
Ett vänder sig till studenter vid sjuksköterskeutbildningen, ett annat till vårdpersonal vid 
äldreboenden. Sjukvården står inför stora utmaningar. Många gånger handlar det om brist på personal och brist på pengar.
– Samtidigt ska sjukvården bedriva god omvårdnad. All personal måste få tillgång till kompetensutveckling. Men så är det inte idag. Av ekonomiska och logistiska skäl kan ett fåtal delta i utbildningar, säger Kristina Ek, lektor i omvårdnad vid Högskolan i Skövde.
I detta sammanhang är munhälsa hos äldre direkt lågprioriterat som kompetensområde.
– Intervjuer med personal vid äldreboenden visar att man hellre byter blöjor än kikar i de äldres mun. Orsakerna är många. Det handlar om de äldres integritet, attityder, men också att munnen är ”äcklig”, forsätter Kristina.
Så är också dålig munhälsa, inte minst i form av karies, ett allmänt och stort problem vid dagens äldreboenden.
Nu inleder Högskolan i Skövde ett projekt som handlar om digital utbildning som ett sätt att säkerställa munhälsobedömning. Tandläkare arbetar med innehållet i kunskapsdelen och i höst blir det pilottester i Skaraborg.
– Vi vänder oss till några äldreboenden. När personalen har klarat kunskapsdelen i den web-baserade utbildningen, som kan handla om åldrandet i munnen, får man en certifiering, säger Kristina.
Denna gäller i ett år. Sedan måste personalen genomföra ett nytt test. Kristina fortsätter:
– Som vi ser det, bör det vara en poäng att kunna säga att ”på vår avdelning är personalen certifierad”.
I detta projekt samarbetar Högskolan i Skövde med Akademiskt Center för äldretandvård i Göteborg och utbildningsföretaget LäraNära.
– Istället för att ett fåtal skickas till en kurs, kan samtliga ta del av den här typen av utbildning i form av korta inspelade föreläsningar som följs av tester. Att personalen ges samma möjligheter, det är unikt. Och det blir bra för de äldre, menar Kristina.
Viktigt vara förberedd
Maria Brovall, biträdande professor vid institutionen för hälsa och lärande, är projektledare för ett serious game-projekt som vänder sig till sjuksköterskestudenter.
Bakgrunden till detta projekt är en stor enkät och intervjustudie med studenter på grundutbildningen vid olika lärosäten. Maria berättar:
– Här har vi följt vilka attityder man har till att vårda svårt sjuka och döende, samt att ta hand om en avliden och möta de närstående.
Slutsatserna av studien, var att studenterna inte känner sig trygga i de här situationerna efter avslutad grundutbildning.
Man får helt enkelt för lite tid. Idag läggs mellan fem timmar till fem veckor på detta område vid de olika sjuksköterskeutbildningarna i Sverige.
Det finns studenter som går igenom sin utbildning utan att möta svårt sjuka och döende eller se en avliden person.
– Samtidigt vet vi ju att som färdig sjuksköterska kommer du att möta svår sjuka, döende eller få ta hand om en avliden. Därför är det oerhört viktigt att man är förberedd på detta. Det som förvånade oss var att många sa att de var så pressade av att möta närstående, säger Maria.
I projektet Thinking and linking-end-of-life-care, ska man ta reda på vilken pedagogik lärosätena använder. Är det bara teori? Använder man någon form av simulering? Kan ett serious game vara en lösning för att öka kunskapen och tryggheten?
– Simuleringsdockor är bra och uppskattas av studenterna. Problemet är att det blir allt fler studenter och därmed omöjligt att hinna göra realistiska övningar, menar Maria.
Hur kan ett lärosäte då underlätta för studenterna så att de känner sig trygga?
– Vi är duktiga på serious games vid Högskolan i Skövde. Nu vill vi ta reda på om det också är en väg att gå för en komplex situation som denna, säger Maria.
Att använda digitala verktyg i sjuksköterskeutbildningen på det här sättet, är också klart pedagogiskt intressant påpekar Susanne Gustavsson, lektor i pedagogik.
Självrättande kunskapsfrågor i spelet
Den prototyp som finns klar utgår från scenariot andning och cirkulation. I spelet får studenten möta Anna som kommer till sjukhuset med sin dotter. Anna har svåra andningsproblem. Maria förklarar:
– Innan spelet börjar ska man ta del av texter, bilder, ljud och filmer, och sedan följer kunskapsfrågor som är självrättande. När man känner sig redo går man in i spelet. Studenten läser Annas journal och kan sedan göra olika val av omvårdnadsåtgärder. Beroende på dessa val förändras också Annas välbefinnande och texten i journalen.
Efter avslutat spel får studenten ett kvitto på de val man gjort för att ta med sig till ett uppföljande reflektionsseminarium med lärare och studenter.
Anna i spelet är äldre. Men studenterna ska exempelvis också möta unga svårt sjuka som vårdas hemma och svårt sjuka från andra kulturer med olika sjukdomstillstånd.
– Ett scenario i spelet måste vara att ta hand om den döda kroppen, samt att träna på att möta närstående, säger Maria.
Målet för Thinking and linking är att hitta bästa möjliga modellering för spelet så att studenterna kan träna på många olika situationer och känna sig förberedda när de kommer ut i den verkligheten.
Sannolikt kan ”serious games” av det här slaget också riktas till målgrupper som möter plötslig död, som polis och räddningstjänst.
