IT-system sätter inte patienten i centrum

Fredrik Öberg delar sin tid på Karolinska Universitetssjukhuset i Solna mellan jobbet som narkosläkare och som administratör i olika IT-projekt.

Fredrik Öberg, narkosläkare Karolinska Universitetssjukhuset. Foto: Johan Knobe

”Jag ser gärna fler satsningar på e-hälsa, men tyvärr gör stuprörstänkandet inom vården att de potentiella fördelarna försvinner”, säger han.

Regeringen har slagit fast att Sverige ska vara världsbäst på e-hälsa 2025. Numera är också alla journalsystem elektroniska och patienter kan ofta läsa sina journaler på nätet. Samtidigt rapporterar media om IT-haverier och gammalmodiga system som snarare stjälper än hjälper läkare.

När Fredrik Öberg har lotsat oss till ett litet ledig mötesrum på intensivvårdsavdelningen frågar jag hur IT-systemen på Nya Karolinska egentligen mår?

– Det är definitivt mycket värre under ytan än vad som kommer fram i media, säger han. Det finns så många olika IT-system inom sjukvården, som ofta är gammalmodiga och dysfunktionella, och som vart och ett innehåller journaluppgifter. Därför går det inte att få någon överblick eller samlad information om patienten.

Informationen om en enda patient kan finnas spridd på hundratals ställen

Fredrik Öberg menar att det här äventyrar kvalitet, patientsäkerhet och är ett stort arbetsmiljöproblem. Han vet vad han talar om efter snart 20 år på Karolinska Universitetssjukhuset. Numera är hans tjänst uppdelad i en halvtid som biträdande överläkare inom anestesi och intensivvård, och en administrativ tjänst på halvtid, då han främst jobbar med olika IT-projekt.

”För att åstadkomma en individbaserad vård behöver vi först en individcentrerad informationshantering.”

– Jag började på en forskarutbildning som matematiker på universitetet, men jag kände att det var ett alldeles för ensamt yrke för mig. Jag ville göra nytta och och jag älskar verkligen mitt jobb som narkosläkare. Men jag har fortfarande ett stort teknikintresse och är något av en världsförbättrare, därför kan jag inte låta bli att engagera mig i IT-systemen, säger han.
Just nu är Fredrik Öberg involverad i en stor upphandling av ett gemensamt journalsystem för Stockholms läns landsting. Från början skulle också Region Skåne och Västra Götaland ha varit med, men de har hoppat av. Kanske illustrerar avhoppen utmaningen med att skapa en gemensam infrastruktur inom den svenska sjukvården.

– Vi pratar om att sätta patienten i centrum och om en individbaserad vård. Men för att åstadkomma detta skulle vi först behöva en individcentrerad informationshantering. Det har vi inte i dag, utan jobbar hela tiden i olika system och informationen om en enda patient kan finnas spridd på hundratals ställen. Den ena vet inte vad den andra gör!

Ineffektivt, resurskrävande och kan äventyra patientsäkerheten

Fredrik Öberg illustrerar med ett exempel från sin egen vardag som narkosläkare. Inför en operation träffar han vanligen patienten ett par veckor innan för att ta reda på sjukdomshistorik och om man har varit sövd tidigare.

”Patienten tror förstås att jag har all information i min dator, men den finns inlåst i olika system som jag inte kommer åt”

– Om min patient tidigare har blivit opererad i Örnsköldsvik eller just har genomgått en hälsoundersökning hos en privat vårdgivare ser jag inte de uppgifterna. Patienten själv tror förstås att jag har all information i min dator, men den finns inlåst i olika system som jag inte kommer åt. Det är ineffektivt, resurskrävande och kan äventyra patientsäkerheten, säger han.

Det leder till att läkare gör saker i onödan och att samma misstag riskerar att upprepas.

– Jag hade till exempel en patient förra veckan som jag sövde på ett onödigt krångligt sätt, vilket jag inte hade behövt göra om jag på ett enkelt sätt hade kunnat få fram informationen från förra gången han sövdes.

Ännu mer akut kan situationen bli på intensivvårdsavdelningen när man tar emot en patient från ett annat landsting. Då kan den medföljande informationen vara bristfällig eller till och med saknas helt.

”Det leder till att läkare gör saker i onödan och att samma misstag riskerar att upprepas”

– Du får oftast ägna minst en timme åt att få fram nödvändig information, som vilka mediciner man har provat eller om man bör ta bort en CVK-kateter som suttit för länge. Till slut hittar man förhoppningsvis någon som kan faxa informationen. Men i många fall fall får man börja om från början när man tar emot en patient från annat sjukhus.

Som den enda möjligheten att få fram översiktlig information om patienterna nämner Fredrik Öberg NPÖ, Nationell patientöversikt, som fungerar som ett fönster till andra journalsystem. Men det är ett svårnavigerat verktyg som sällan används.

– De flesta läkare vet inte vad som är möjligt att göra eftersom IT-system inte är deras primära intresse. Därför finner man sig i hur det ser ut i dag och hittar i stället ad hoc-lösningar som fungerar för stunden.

Mer involverade patienter kräver bättre system

Hans lösning på problemet är att samla all information på ett enda ställe för varje patient och inte som nu lagra den i en mängd olika journalsystem.

– Det krävs ett nationellt politiskt initiativ som ser till att det byggs en plattform för individcentrerad informationshantering.

Det finns vissa försök i den riktningen, bland annat NIMI-initiativet som nyligen fått stöd av Vinnova. Här är Fredrik Öberg involverad som rådgivare på fritiden. Han uppskattar att det skulle ta cirka ett-två år att bygga själva NIMI-plattformen och att det ska vara en fri tillgänglig tjänst.

– Utmaningen blir sedan att lyfta ut och migrera information från alla gamla system och se till att den i fortsättningen endast lagras på ett ställe. Ett hinder för utvecklingen är också att det är många intresenter inblandade i patientdatan, bland annat privata aktörer som erbjuder hälsokontroller. Den information som finns om deras patienter är en stor källa till framtida affärer.

”Det går inte att få en överblick eller samlad information om patienten”

Däremot är han övertygad om att både läkarna själva och de allra flesta patienter vill att den behandlande läkaren ska ha tillgång till så mycket information som möjligt. Han ser det som en naturlig del i utvecklingen av e-hälsa och att patienterna ställer högre krav på personalens kunskap, på vårdens tillgänglighet och själva vill vara delaktiga i vården.

– Vi behöver också ett effektivare och mer användarvänligt gränssnitt. Då blir också patienten involverad på ett helt annat sätt i vården än i dag. Det måste göras med eftertanke, men jag ser många fördelar med transparensen och möjligheten att samarbeta med patienterna, säger Fredrik Öberg.