”TechDays 2017 – Ett gigantiskt smörgåsbord”
Hem TEKNIK ”TechDays 2017 – Ett gigantiskt smörgåsbord”

”TechDays 2017 – Ett gigantiskt smörgåsbord”

Publicerat av: Redaktionen

Kistamässan var platsen för Microsofts stora och årliga evenemang TechDays. Under två dagar genomfördes ett ambitiöst och digert program. Utställningshallarna fylldes av utställare, talare, paneldebatter och inte minst mängder av besökare.

”TechDays 2017 – Ett gigantiskt smörgåsbord” 2En av årets underrubriker för evenemanget var +AI och följaktligen var det många av programpunkterna som handlade om Artificiell Intelligens.  En talare var Danica Kragic som är professor på KTH. Hon är en av Sveriges ledande robotforskare. Det var verkligen spännande att lyssna till hennes berättelse om vad som händer just nu inom hennes forskningsområden; Maskininlärning och Sensorteknik.

Hur skiljer man en stekpanna ifrån en tennisracket?

En av många utmaningar är att få en robot att känna igen saker och efterhand lära sig själv att skilja på olika föremål och bilder. På ett mycket pedagogiskt sätt visade Danica ett enkelt exempel. Vi fick se ett foto på en stekpanna och hon berättade att det går att få en robot att känna igen en stekpanna. För att öka svårighetsgraden visade hon sedan en bild på en tennisspelare med fokus på bollen men med en stekpanna i handen. För en människa är det inte svårt att se skillnaden men än så länge är det nästan omöjligt för en robot. Danica fortsatte med att lägga till ytterligare en dimension om vilka utmaningar de arbetar med. Hur lär man en robot vad en stekpanna ska användas till. Med glimten i ögat visade hon en bild där en person slår stekpannan i huvudet på en annan person. Det är sådana här missförstånd som vi till varje pris måste undvika, sa Danica med ett leende.

Proteser med oanade krafter

Ett annat intressant område som hon arbetar med är proteser. Här handlar det om att bygga in AI i t.ex. handproteser. Det kan vid en första tanke verka vara enkelt men även här fick vi ett par mycket bra exempel som på ett tydligt sätt visade på de svårigheter som finns. Hur får man en handprotes att lyfta ett glas? Hur mycket kraft ska användas? Är glaset fullt med vätska? Vad händer om glaset byts ut mot en plastflaska? Alla dessa frågor och fler därtill kan en människa svara på utan att ens reflektera på att vi gör en massa bedömningar varje gång vi tar tag i något. Det är dessutom så, menar Danica Kragic, att dessa proteser är potentiella vapen då de t.ex. kan lyfta 40 kg. med varje finger.

Vart är vi på väg?

Danica och hennes kollegor har som sagt många spännande utmaningar att lösa och samspelet mellan människa och robot är ett av de viktigaste för att alla de visioner som finns ska bli verklighet. Det kommer att bli vanligt inom en ganska snar framtid att människa och robot sitter sida vid sida på arbetsplatser, offentliga platser, inom sjukvården m.m.

Det är så otroligt mycket som vi människor gör utan att vi tänker på det. Vi fick ytterligare ett bra exempel för att förstå sammanhanget. Tänk er att en robot och en människa tillsammans ska bära ett bord. När två människor gör det så gör de hela tiden blixtsnabba bedömningar av hur den andra personen kommer att röra sig och agera. Ska vi gå till höger eller vänster om ett hinder o.s.v.? För den bordsbärande roboten i exemplet gäller det att dels förutse en kommande rörelse från människan och dels bedöma när den rörelsen kommer. Man måste alltså ha en inbyggd fördröjning, vilket ofta handlar om några nanosekunder.

Efter hennes föredrag fick hon frågan om vad hon själv skulle känna som en ”Wow-händelse” om hon och hennes team lyckades lösa det. Det något förvånande svaret kom snabbt – Att lyckas lära en robot att handdiska!

När Danica utvecklar sitt svar förstår vi vilken framgång det vore. I denna vardagssyssla ingår nämligen de flesta av de utmaningar som hon berättat om. En massa bedömningar av handkraft, rörelser, vikt och storlek.

Byggbranschen ser många möjligheter

Katarina Nylander från Spotscale berättade om hur de använder 3D-teknik, Azure, Deep Learning tillsammans med drönare. Tillämpningarna kan verka enkla men det är först nu när tekniken finns på plats som möjligheterna öppnar sig.

Med hjälp av högupplösta bilder tagna av drönare och en avancerad datorteknik kan de skapa 3D-bilder som är mycket användbara när det handlar om att utveckla nya bostadsområden eller att bygga om befintliga stadsdelar eller enskilda byggnader. Planering av placering av solceller är ett annat område. Det är både tid och pengar som sparas. När ett byggprojekt börjar så har de inblandade redan sett en 3D-bild av slutresultatet och risken för missförstånd om vad som ska åstadkommas blir betydligt mindre.

Katarina berättar också att byggbolaget NCC har ett drygt 20-tal utbildade drönarpiloter. De arbetar med att utifrån information från drönarflygningar kunna beräkna mängden schaktmassor m.m. i samband med markarbeten vid nyetableringar. Tidigare har de haft personal som har varit ute i naturen och manuellt mätt t.ex. avstånd och höjdskillnader.

Självkörande fordon och AI

Microsofts chef för Azure, Jason Zander, höll ett intressant föredrag där han bl.a. berättade om den högkapacitetskabel som Microsoft, tillsammans med bl.a. Facebook, har lagt ner i Atlanten och som utgör en ny förbindelse mellan USA och Europa. En satsning som kostade i storleksordningen 1 miljard dollar.

Även Jason berörde utmaningarna och möjligheterna inom AI. Han tog som ett exempel att de självkörande fordon som finns idag har en fantastisk kapacitet när det gäller att hålla koll på fordonets omgivning och övriga trafikanter. Det som man nu vill uppnå är att fordonen ska bli bättre på att förutse en eventuell risk. Man vill få fordonen att öka sin förmåga att känna igen föremål på de bilder som kamerorna tar. Då skulle t.ex. en bil kunna känna igen en röd boll som kommer ut på vägen och sedan dra slutsatsen att risken är stor att det kommer fram ett litet barn framför bilen för att hämta bollen.

Pepper var på plats

I en av montrarna i utställarhallen träffade vi Paula Löfström som arbetar på Microsoft med robotutveckling och då primärt med den människoliknande lilla roboten Pepper. Hon ger oss några exempel från Japan där roboten används i många sammanhang t.ex. inom sjukvården. Roboten klarar av att ta blodtryck och kan även vara en rolig kamrat till barn som kommer till sjukhuset och är lite rädda för sjukhusmiljön. Pepper används även inom detaljhandeln och i en del klädaffärer ”arbetar” roboten med att hjälpa kunderna. Pepper har en mängd olika funktioner, bl.a. ansiktsigenkänning, och kommunicerar med sin omgivning dels via tal och dels via den bildskärm som finns på bröstet.

Paula berättar också att äldreomsorgen är ett annat område där Pepper finns. Robotens förmåga utvecklas konstant och ett mål är att äldre ska kunna få hjälp med vardagliga saker i hemmet.

Den som vill se Pepper i aktion kan med fördel gå till Youtube och söka på Pepper Robot.

Årets IT-tjej

Microsoft arbetar för en mer jämställd IT-bransch och som en del av det arbetet utser de varje år – Årets IT-tjej.  I en av de paneldebatter som hölls pratade några av de som fått utmärkelsen:

–       Helena Mischel, Årets IT-tjej 2008
–       Cecilia Lindberg, Årets IT-tjej 2013
–       Elin Bäcklund, Årets IT-tjej 2016
–       Sofie Borck Janeheim, Årets IT-tjej 2017

Moderator var Johanna Snickars som är Kommunikationschef på Microsoft. Panelen diskuterade bl.a. om hur de ser på den tekniska utvecklingen och vilka innovationer som de tycker är mest spännande. Givetvis diskuterade de även hur arbetet går med att göra IT-branschen mer jämställd och vad som kan göras framöver.

IT-Kanalen fick en pratstund med Sofie Borck Janeheim innan paneldebatten började. Hon är idag student på KTH och hon berättar att målet är att arbeta på något av de ”tunga” bolagen i IT-branschen när hon är klar med studierna. Vi frågar henne om vad hon tror att hon arbetar med om 5 år? Det är en för lång horisont för mig, svarar Sofie. Dessutom har jag faktiskt inget drömjobb. Jag kommer att försöka fånga de möjligheter som dyker upp, avslutar hon.

Två intensiva dagar var därmed till ända och redan nu kan vi berätta att TechDays 2018 äger rum 24-25 oktober nästa år.

Relaterade Artiklar

Vi använder cookies och andra identifierare för att förbättra din upplevelse. Detta gör att vi kan säkerställa din åtkomst, analysera ditt besök på vår webbplats. Det hjälper oss att erbjuda dig ett personligt anpassat innehåll och smidig åtkomst till användbar information. Klicka på ”Jag godkänner” för att acceptera vår användning av cookies och andra identifierare eller klicka ”Mer information” för att justera dina val. Jag Godkänner Mer Information >>