Väljarna underkänner politikernas insatser kring psykisk ohälsa

Psykisk ohälsa bland barn och unga ökar lavinartat.

Bara fyra procent av svenskarna anser att politikerna gör tillräckligt för att motverka ökningen samtidigt som drygt sex av tio någon eller flera gånger misstänkt att ett barn eller en ungdom i deras närhet lidit av psykisk ohälsa. Det visar en ny undersökning som Novus har genomfört på uppdrag av Trygg-Hansa.

Psykisk ohälsa är det största folkhälsoproblemet för barn och unga under deras uppväxt och det vanligaste ämnet när ett barn kontaktar Bris. Andelen 13- och 15-åringar som rapporterat återkommande symptom på stress och psykisk ohälsa har enligt Folkhälsomyndigheten fördubblats sedan mitten av 80-talet och orsakerna tycks i första hand finnas inom skolan.

Enligt en ny undersökning från Trygg-Hansa anser bara fyra procent av svenskarna att politikerna gör tillräckligt för att motverka ökningen av psykisk ohälsa bland barn och unga. Hela sju av tio (72 procent) anser inte att politikerna gör tillräckligt medan var fjärde (24 procent) svarar att de inte vet. Var fjärde (25 procent) vuxen vet inte heller vilket stöd samhället – i form av skola, elevhälsa, vård och psykiatri – kan erbjuda om ett barn eller ungdom i deras närhet lider av psykisk ohälsa, medan sex av tio (60 procent) bara i viss utsträckning vet vilket stöd samhället erbjuder.

– Det sägs ofta att vi måste ”börja prata” om psykisk ohälsa. Det är såklart viktigt, men det räcker inte – nu är det dags att börja utbilda, förebygga och ingripa. Politikerna har ett oerhört stort ansvar att ge skolan, elevhälsan, psykiatrin och vården rätt resurser och verktyg, säger Alexandra Gahnström, Barnens försäkringsexpert på Trygg-Hansa.

Sex av tio har misstänkt psykisk ohälsa hos ett barn i deras närhet

Drygt sex av tio (63 procent) vuxna har någon eller flera gånger misstänkt att ett barn eller ungdom i deras närhet lidit av psykisk ohälsa, bland unga vuxna i åldern 18-29 är det närmare åtta av tio (77 procent). Av dessa svarar var fjärde (25 procent) att de aldrig agerat eller ingripit för att hjälpa ett barn eller ungdom i deras närhet samtidigt som var tredje (32 procent) uppger att de någon eller flera gånger ångrat att de inte agerat eller ingripit.

– Närmare tre av tio vuxna känner sig inte trygga i hur de ska agera om ett barn eller en ungdom i deras närhet inte verkar må bra och den främsta anledningen är att de upplever att de inte har tillräcklig kunskap för att göra rätt insats. Det är tydligt att både föräldrar och skolpersonal måste utbildas, annars riskerar okunskapen att leda till passivitet, säger Alexandra Gahnström.

Närmare fyra av tio (36 procent) vuxna upplever inte att skolan arbetar förebyggande kring psykisk ohälsa och kan ingripa om en elev mår dåligt, medan bara fyra procent i hög utsträckning upplever att skolan arbetar förebyggande och kan ingripa.

– Varje dag får Bris ta del av barns berättelser om psykisk ohälsa. Det är berättelser om ångest som förlamar och skrämmer, om att vilja skada sig själv eller inte längre orka leva. Psykisk ohälsa är det största folkhälsoproblemet för barn och unga under deras uppväxt, arbetet med att bryta trenden med den ökande psykiska ohälsan måste ges högsta prioritet, säger Magnus Jägerskog, Bris generalsekreterare.