​Pepper – din framtida träningscoach?

Pepper – en social robot med många användningsområden

Birgitta Wallbom följer Peppers rörelser och tränar både kropp och knopp.

Birgitta Wallbom och Janne Eriksson var två av flera testpersoner som testade roboten Pepper utifrån syftet att utveckla en smart social robot som ska kunna bistå äldre personer under fysisk och kognitiv träning.

Neziha Akalin, doktorand vid Institutionen för Naturvetenskap och Teknik, Örebro universitet, deltar i ett projekt kallat SOCRATES, en internationell forskarskola. Fokus i projektet är social robotik där man bland annat undersöker huruvida olika signaler såsom ansiktsuttryck kan användas för att anpassa och skräddarsy robotassisterad träning så att prestation och komfort maximeras.

– Vi kommer bland annat att bedöma om det finns signaler, inklusive känslor och ansiktsuttryck, som är gemensamma för flera olika personer under ett fysiskt och kognitivt träningsscenario, berättar Neziha Aklin.

Testet gick ut på att följa Peppers rörelser

Testet gick till på så sätt att roboten Pepper visade ett antal övningar eller rörelser som testpersonen ombads att repetera. Rörelserna var indelade i tre olika svårighetsgrader. En enkät fylldes i såväl före som efter testet, där det senare hade fokus användbarhet, trygghet, humör och attityd etc. Både Birgitta och Janne tyckte att testet var svårare än de trodde och de försökte hitta strategier för att minnas rörelsernas mönster.

– Man ser helt klart kopplingen mellan hur viktigt rörelse är och hjärnans stimulans. Det är nog faktiskt så att det är hjärnan som tjänar allra mest på fysisk aktivitet, betonar Birgitta.

I ett samhälle där tekniska lösningar och robotar kan komma att bli en del av vår naturliga vardag, behöver vi hitta former för hur interaktionen mellan människor och teknik ska fungera. Vi behöver ta hänsyn till både äldre och personer med funktionsvariation. Här är Birgitta, tidigare idrottslärare med ett hjärta som klappar lite extra för förebyggande hälsa, tydlig med hur viktigt det är att försöka få med sig de som har en funktionsvariation i vårt arbete med friskvård för äldre. Birgitta berättar:

– Både jag och Janne tror på och ser användningen av tekniska lösningar i hemmet, då i form av t ex sensorer och tillsynskameror. Men in den vardagliga interaktionen är ändå mötet mellan människor det centrala. Hur ska en robot kunna förstå och läsa av känslouttryck och kroppsspråk på samma sätt som den mänskliga hjärnan gör med alla sina neuroner och kopplingar?

Peppers många användningsområden

Neziha berättar att Pepper, som social robot, har väldigt många olika användningsområden, varav träning är ett. Roboten kan t ex finns/kan finnas på banker eller i receptioner av olika slag för att välkomna kunder. Den kan också vara en vän till en äldre, som så önskar eller lärare till barn med autism, som ofta gillar det bättre än att interagera med en människa.

– Det vi gör i det här testet är att samla in data som gör att svårighetsnivån kan bestämmas och vi strävar efter att hitta de mest förekommande ansiktsuttrycken. I framtiden ska roboten kunna anpassa sina rörelser efter vad personen i fråga presterar. Tanken är också att Pepper ska kunna läsa av på vilket sätt människor önskar feedback på det de gör och anpassa sitt språk efter det, kommenterar Neziha.

– Det vore väldigt spännande att veta hur stor roll det spelar att man är van vid att leda andra, om det är lättare för en person som vanligtvis följer andra, att ta till sig Peppers rörelser, funderar Birgitta och tänker vidare att kanske kan träningen med roboten göra att man vågar sig ut och bli en del av en grupp.

Besök från Örebro kommun och Social Välfärd

Samtidigt som testet pågick, besökte John Johansson (S) ordförande för programnämnd social välfärd, tillsammans med Isabelle Nerelius (politisk sekreterare) och Anna Andersson (KD), även de från social välfärd, lägenheten och de passade då på att testa Peppers träningsprogram. Upplevelsen att testa och följa roboten var kul, men betydligt svårare än de trodde att det skulle vara.

– Att hela samhället mindre och mindre bygger på fysiska möten vet vi. Frågan är ju då hur vi kan arbeta för att bibehålla den viktiga sociala kontakten mellan människor och hur tekniken kan vara ett komplement, funderar John Johansson.

John får medhåll av både Isabelle och Anna, som menar att tekniken är spännande och den ska möjliggöra ett socialt liv genom att identifiera nyckelproblemen hos varje enskild individ och på så sätt hjälpa personen i vardagen. Neziha avslutar med att berätta att all data som samlas in i form av enkätsvar och videofilmer kommer att analyseras och bedömas för att kunna anpassa roboten till att kunna läsa av människor med så stor noggrannhet som möjligt – just för att kunna bistå på den nivå som personen i fråga har behov av.

Testet genomfördes i forsknings- och innovationslägenheten på Ängen, en mötesplats för forskning, testning & utveckling samt möten och besök. Ingela Ernestam, profilområdesasnvarig för Hälsa vård och omsorg vid Alfred Nobel Science Park menar att samarbetet mellan akademi, näringsliv och de offentliga aktörerna som görs inom området är en förutsättning för att vi ska kunna fånga upp och implementera smart teknik anpassad för äldre och personer med funktionsvariation.

– Det är en enorm möjlighet för både företagen och forskningen att få tillgång till testpersoner som representerar rätt målgrupp. På så sätt involverar man slutanvändarna i ett tidigt skede, vilket gynnar alla parter, både ur ett ekonomiskt och ett användarvänligt perspektiv, avslutar Ingela.