​Samband mellan byggnadsrelaterad ohälsa och utmattning

Ett hundratal medarbetare vid Norrlands universitetssjukhus har deltagit i en studie för att se varför vissa blir sjuka av inomhusmiljö och andra inte.

Nu är den avslutad och några resultat är intressanta.

– Personer med byggnadsrelaterad ohälsa ser ut att utveckla utmattningssyndrom mer än andra, säger Anna-Sara Claesson, docent i psykologi vid institutionen för psykologi vid Umeå universitet.

I studien ville forskarna, istället för att som oftast undersöka enstaka misstänkta ämnen i lokaler, förstå varför vissa personer utvecklar symtom och andra inte.

Utöver samband mellan kemiska ämnen ville forskarteamet även ta hänsyn till psykologiska och fysiologiska faktorer och studera byggnadsrelaterad ohälsa ur ett nytt perspektiv.

Deltagarna var främst medarbetare med konstaterad byggnadsrelaterad ohälsa, men också en mindre kontrollgrupp utan symptom.

Mätning av luften

Forskarna har bland annat gjort mätningar och undersökt den kemiska sammansättningen av luften i de rum som av deltagarna pekades ut som bra och dåliga. Deltagarna i studien har också vistats i rum där de både upplever symtom och inte. De har lämnat blodprov före och efter för att kunna undersöka förekomst av inflammationsmarkörer.

Ett mindre antal deltagare har också exponerats för stickande och luktande ämnen i en kammare, ett slutet rum. Alla deltagare har dessutom fått besvara en omfattande enkät.

Upptäckte inga mönster

I den del av studien där deltagarna pekat ut i dåliga och bra rum har mätningar av luften gjorts med ett litet rör där flyktiga organiska ämnen fastnar.

– Vi jämförde de olika rummen, men såg ingen tydlig skillnad på organiska föreningar, säger Anna-Sara Claesson. Vi hade hoppats hitta mönster i de rum som pekades ut i enkäten.

Däremot visade resultaten på att det i de dåliga rummen fanns förbränningsämnen, bensen, och i de bra rummen doftämnen.

– En tolkning av våra resultat skulle kunna vara att det saknas doftämnen i de sjuka rummen, på grund av att det sker en nedbrytning av ämnen där, som i sin tur bildar nya ämnen som inte går att mäta. Men de resultaten behöver vi ta med en nypa salt förklarar Anna-Sara Claesson.

I kammarstudien var det, kanske inte helt oväntat, svårt att få deltagare och forskargruppen väntar fortfarande på resultatet.

Intressanta enkätsvar

Det var i den omfattande enkäten, med frågor om byggnadsrelaterad ohälsa, bland annat om sömn, stress, ångest och depression, som forskarna fick de mest intressanta resultaten. 120 personer deltog i enkäten.

– Självrapporterad stress, och det handlar inte bara om att det är stressigt på jobbet utan att personer känner sig utmattade i högre grad, verkar höra ihop med byggnadsrelaterad ohälsa, säger Anna-Sara Claesson.

– Vi såg att personer med en viss typ av hudkänslighet också var mer stressade och utmattade än andra, säger Bo Glas, forskare vid institutionen för folkhälsa och klinisk medicin.

– Resultaten visade också på en ökad andel sömnstörningar hos gruppen med byggnadsrelaterad ohälsa, som inte bara påverkar deras arbetsliv utan hela livet, säger Berit Edvardsson, överläkare vid arbets- och miljömedicinska kliniken.

Problem måste åtgärdas

Just kopplingen mellan byggnadsrelaterad ohälsa och utmattningssyndrom är något som forskargruppen vill lyfta fram.

– Det finns en problematik i byggnaderna som måste åtgärdas, men det finns ytterligare en aspekt att ta hänsyn till vid byggnadsrelaterad ohälsa och det är medarbetarnas utmattning, säger Anna-Sara Claesson.

Studien är ett forskningsprojekt mellan arbets- och miljömedicinska kliniken och hudkliniken vid Norrlands universitetssjukhus, samt institutionen för folkhälsa och klinisk medicin, institutionen för kemi och institutionen för psykologi vid Umeå universitet. Studien har också skett i nära samarbete med företagshälsan.

– Resultaten kan ge nya verktyg vid utredning av misstänkta inomhusproblem och hur människor som lider av byggnadsrelaterad ohälsa kan tas omhand, säger Ingrid Liljelind, docent vid institutionen för folkhälsa och klinisk medicin och projektledare för studien.