Tidiga insatser behövs för att stärka ungas självskattade hälsa.
Junia Joffer
Det visar avhandlingen Hälsa för framtiden – Självskattad hälsa och social status hos ungdomar:
– Vi ser en koppling mellan god hälsa och hög social status i skolan, säger Junia Joffer, doktorand vid Umeå universitet och Centrum för Klinisk Forskning Dalarna (CKF), och folkhälsoanalytiker vid Region Dalarna.
Avhandlingen Hälsa för framtiden – Självskattad hälsa och social status hos ungdomar bygger på en långtidsstudie där 1 046 ungdomar i Umeå, Falun och Borlänge har följts i årskurs sju, åtta och nio och i årskurs tre på gymnasiet och svarat på enkätfrågor om hälsa och hälsorelaterade faktorer, samt på en intervjustudie med 58 ungdomar i Falun:
– Undersöker vi inte hur ungdomar tolkar enkätfrågor så kan vi inte heller dra korrekta slutsatser av resultaten. Jag vill lyfta fram att ungdomarna är medskapare till både kunskap och lösningarna.
Den fråga Junia Joffer framför allt har intresserat sig för är: ”Man kan må bra ibland och dåligt ibland. Hur mår du för det mesta?”. Genom en enkel fråga om mående fångas flera olika aspekter in som påverkar ungdomars hälsa, som relationer till vänner och familj, skolsituation och levnadsvanor:
– Tidigare forskning bland vuxna visar att den självupplevda hälsan säger mycket om framtiden. En låg självskattad hälsa innebär en ökad risk för både framtida sjuklighet och för tidig död.
– Många ungdomar mår bra idag men måendet försämras under ungdomsåren. Det finns också oroväckande könsskillnader – andelen med mycket bra hälsa är mindre bland flickor än bland pojkar, säger Junia Joffer.
Forskningen visar också att ungas mående är starkt kopplat till social status i skolan.
När hon undersökte den sociala statusen i skolan lät hon ungdomarna själva skatta sin status på en tiogradig statusstege.
– De statushierarkier som finns i skolan är ett komplext regelverk av normer. Det är klassiska faktorer som styr, som bland annat kläder, utseende och beteende. Förväntningarna på pojkar och flickor är traditionella. Hos pojkar är det högre värderat att vara muskulös, självsäker och sportig, medan flickor ska vara söta, ha fina kläder och fint hår.
Många kände igen sig och utryckte att ”så är det på min skola”. Det krävs alltså ett omfattande arbete med normer för att skapa förändring.
– Hur ska unga gör för att må bra, känna sig trygga i sig själva och passa in? Det är inte bara skolans ansvar utan hela vuxenvärldens ansvar – föräldrar, fritidspersonal, lärare, hälso- och sjukvårdspersonal. Vi behöver jobba aktivt med värdegrunden.
– Om vi kan påverka och lägga en god grund tidigt så är det en otrolig nyttoeffekt för hela samhället och för den enskilde individen.
Junia Joffer är uppväxt i Ludvika i Dalarna och arbetar med folkhälsofrågor och folkhälsoanalys vid Region Dalarna.
