Ska strokepatienter över 80 år behandlas med trombektomi eller är det bättre att avstå?
Erik Lundström
Det ska en forskningsstudie på Akademiska sjukhuset/Uppsala universitet utvärdera. Operationen görs numera rutinmässigt på patienter med stora blodproppar i hjärnan när intravenös trombolys inte hjälpt. Men ökad kunskap behövs om effekten för äldre.
– Trombektomi är tveklöst en effektiv behandling. Möjligheten till ett oberoende liv fördubblas hos patienter som genomgår trombektomi som tilläggsbehandling till intravenös trombolys. Det finns exempel på tidigare förlamade patienter som återfått rörelseförmågan direkt efter att proppen dragits ur, säger Erik Lundström, överläkare inom strokeenheten, Akademiska sjukhuset, och fortsätter:
– Även för äldre patienter går ingreppet oftast bra rent tekniskt de första timmarna eller dygnet, men vårt intryck är att det sedan går sämre för dem, att det kan tillstöta komplikationer som hänger samman med komplicerade åldersrelaterade faktorer. Men det saknas data om detta. Därför är denna studie viktig.
Erik Lundström leder den nationella studien, som startar i höst. Forskarna kommer att analysera data från två kvalitetsregister:
Riksstroke och Endovskulära registret (EVAS) under perioden 2014-2018, med fokus på framförallt överlevnad, hälsostatus och livskvalitet. Totalt kommer cirka 2 600 individer att omfattas vid samtliga universitetssjukhus. Man kommer dels att se hur det går på kort sikt, dvs första veckan, och upp till tre månader, dels följa upp patienternas upp till fem år.
– Vi kommer att kunna påbörja arbetet med studien under hösten 2019 men och det kommer nog att ta minst ett år innan vi har de första resultaten. Förhoppningen är att vi ska kunna utveckla en metod för att bättre förutse vilka patienter som har bäst förutsättningar för operationen och när det är bättre att avstå. Visserligen är detta en observationsstudie och vi måste vara försiktiga när vi tolkar data, men vi kan ändå få in värdefull information, framhåller Erik Lundström.
Trombektomi innebär att en kateter förs upp i hjärnan via ett kärl i ljumsken för att avlägsna blodproppen.
Det drabbade kärlet lokaliseras med hjälp av röntgen och proppen avlägsnas. För att säkra blodflödet sätts numera oftast självexpanderande stentar in. Ingreppet kan ta från 15 minuter till två timmar då patienten är nedsövd (sederad).
Operationsmetoden har använts i flera år vid ischemisk stroke, på patienter med stora blodproppar där inte trombolys hjälpt. 2015 fick den ordentligt vetenskapligt stöd efter att fem randomiserade studier publicerats som samstämmigt visade att behandling med endovaskulär trombektomi (EVT) med stentretrievers är högeffektiv. Andelen patienter som kunde klara sig utan allvarligare handikapp ökade i absoluta tal med mellan 13 och 31 procent bland dem som fått trombektomi med så kallade stentretrievers jämfört med bara trombolys.
I Sverige ges behandlingen vid sex centra kopplade till universitetssjukhus; förutom på Akademiska i Uppsala, i Göteborg, Linköping, Lund, Stockholm och Umeå. Även Örebro ligger i startgroparna. 2018 gjordes drygt 850 ingrepp varav 100 på Akademiska sjukhuset.
