Cirka fem av hundra gravida kvinnor går två veckor över tiden och behöver hjälp med igångsättning av förlossningen.
I Sverige är 42 fullgångna veckor vanligast, medan vecka 41 är praxis för igångsättning i 
många andra länder både i Europa och USA. För första gången görs nu en nationell, jämförande studie om vad som är bäst för både barnet och modern. Studien görs vid ett 15-tal förlossningskliniker bland annat på Akademiska sjukhuset.
– Internationellt finns stora variationer när det gäller igångsättning av förlossning. Ett viktigt syfte med studien är att se om det är mer gynnsamt för barnet att förlossningen startas i vecka 41. Hittills har ingen tillräckligt stor studie gjorts som utvärderat risker med att vänta till vecka 42, säger Maria Jonsson, överläkare på kvinnokliniken vid Akademiska sjukhuset.
I studien kommer forskarna att jämföra om det är skillnader på barnens hälsa när de föds i vecka 41 eller 42, exempelvis om barn som föds senare har lägre Apgarpoäng (är mer påverkade vid födseln), har högre förekomst av syrebrist, kramper eller lungpåverkan efter att ha svalt fått ner orent fostervatten i luftvägarna. Även behov av neonatalvård och vårdtid vägs in och barnen kommer att följas upp tills de är fyra år. Kvinnornas upplevelser av igångsättningen kommer också att tas med.
Att förlossningen inte kommer igång av sig själv drabbar cirka fem av hundra kvinnor. Om man går över tiden och föder barn efter 42 fullgångna veckor kallas graviditeten överburen. Kvinnan får då komma till förlossningen för igångsättning.
Överburenhet är vanligare bland förstföderskor, äldre kvinnor och hos överviktiga. Den exakta orsaken är dock inte känd, men hormoner spelar en viktig roll för att en förlossning ska sätta igång. En del av dessa hormoner produceras av barnet och signalerar när det är färdigt. Vid fullgången graviditet är kvinnans livmoder redo för värkar och känsligare för vissa hormoner.
Patientstudie vid 15 förlossningskliniker
Studien SWEPI genomförs vid ett femtontal förlossningskliniker, både vid universitetssjukhus som Akademiska sjukhuset, och mindre sjukhus i exempelvis Falun och Visby.
På Akademiska startar studien i mitten av januari. Gravida kvinnor i Uppsala kommer att få information via mödravården i vecka 40 och får då anmäla sitt intresse att delta till förlossningsklinikens forskningsbarnmorska. Forskarna räknar med att inkludera 12 000 kvinnor under en treårsperiod och ha resultaten klara vid årsskiftet 2019/2020.
Deltagarna lottas till en av två grupper, som antingen sätts igång i graviditetsvecka 41 eller 42. Igångsättningen görs med olika de metoder som används rutinmässigt på den klinik man hör till, vanligen med hjälp av prostaglandin. Det är livmodertappens konsistens, längd och öppningsgrad som avgör vilken metod som väljs. Oavsett metod, så övervakas barnets hjärtljud före och regelbundet under förloppet. Förlossningen övervakas alltid med CTG.
FAKTA: Metoder för igångsättning av förlossning
- en kateter med ballong läggs mot livmodertappen via slidan
- en gel eller tampong som innehåller hormonet prostaglandin förs in i slidan
- kvinnan får svälja en prostaglandintablett upplöst i vatten
- hål tas på fosterhinnorna
- kvinnan får hormonet oxytocin med dropp
