Hur kan artificiell intelligens användas för att förbättra stödet till unga som är i riskzonen för psykisk ohälsa?
Det ska forskare vid Luleå tekniska universitet undersöka i ett nytt projekt, ChatPal. Bland annat ska en dygnet runt-tjänst med samtalsstöd i form av en så kallad chatbot utvecklas.
– Psykisk ohälsa bland unga är en samhällsutmaning. Det finns många initiativ inom skola, hälso- och sjukvården och civilsamhället som försöker möta det ökade behovet. Men utmaningarna är många: stora geografiska avstånd i glesbygdsområden, kompetensförsörjning och och högt tryck på vården. Dessutom kan vissa personer som inte mår bra uppleva att brist på anonymitet i kontakt med vården blir ett hinder för att söka hjälp. Orsaken är den stigmatisering som fortfarande finns kring psykisk ohälsa, säger Catrine Kostenius, professor i hälsovetenskap vid Luleå tekniska universitet.
I höst startar det nya tvärvetenskapliga forsknings- och utvecklingsprojektet ChatPal, där Luleå tekniska universitets forskare i hälsovetenskap, arbetsvetenskap och maskininlärning ska använda artificiell intelligens, AI, för att främja ungas psykiska hälsa. Även Norrbottens Kommuner och Region Norrbotten ingår.
Forskarna ska bland annat utveckla en chatbot-tjänst, en ChatPal, som erbjuder unga någon att chatta eller prata med och som kan ge samtalsstöd. En väl utformad chatbot kan avkoda inkommande information från användaren i tal eller text och identifiera nyckelord, för att sedan interagera med personen utifrån kunskap inom det aktuella området. Chatbot-tjänsten ska finnas tillgänglig dygnet runt och baseras på forskning och beprövad erfarenhet för att främja psykisk hälsa.
Öppnar ny väg för kontakt med vården
– ChatPal ska ge tidigt stöd till unga som är i behov av att prata med någon om hur de mår. Den ersätter inte befintliga tjänster inom vården, utan kompletterar dem. En förhoppning är att minska antalet unga som behöver bli patienter. Vi vet att tidiga insatser är mycket viktiga för unga som är i riskzonen för psykisk ohälsa och det här är ett sätt att fånga upp dem. Får man via ChatPal signaler om allvarlig ohälsa ska detta snabbt slussas vidare till rätt instans inom vården. Säkerheten är a och o, säger Catrine Kostenius.
Marcus Liwicki, professor i maskininlärning vid Luleå tekniska universitet, förklarar att tekniken i ChatPal kommer vara flexibel och intuitiv, eftersom den simulerar vardagliga samtal mellan människor.
– Vi hoppas att detta ska bli ett väldigt bra exempel på hur tillämpad AI gör nytta för Sverige och för regionen. De utmaningar som finns i norra Sverige, till exempel med långa avstånd, ser jag som en drivkraft för innovationer. Vi har en miljö som utgör en testbädd där det snabbt går att prova nya lösningar och sedan skala upp dem, säger Marcus Liwicki.
Anställda med och utformar tjänsten
Karolina Parding, professor i arbetsvetenskap, kommer att leda projektets svenska del. Hon betonar att chatboten behöver utvecklas ihop med anställda inom vården.
– Det är jätteviktigt att välfärdsprofessionella som ska arbeta med ny teknologi i sin vardag är med och utformar den, för att den ska kunna bli en reell avlastning för arbetsgruppen och förstås även bra för användarna, säger hon.
Forskartrion menar att ny teknik, nya arbetssätt och tjänster är en viktig del i att möta de stora utmaningar det svenska samhället står inför, där antalet barn, unga och äldre ökar – men inte de i yrkesför ålder i samma takt.
Karolina Parding konstaterar också att hög arbetsbelastning och höga sjukskrivningstal är en verklighet inom delar av vården.
– Kan en ”AI-kollega” bli en reell arbetsavlastning så vore det fantastiskt. Används AI på rätt sätt så öppnas enorma möjligheter, säger hon.
