Operationer av exempelvis hjärntumörer och cancer som utgår från näsan och bihålorna, så kallad främre skallbaskirurgi, är komplexa.
Akademiska har bildat en ny enhet för skallbaskirurgi där man samlar kompetens inom öron-näs-hals-, neuro- och plastikkirurgi med målet att förbättra tillgängligheten och stärka patientsäkerheten..
Akademiska sjukhuset har bildat en enhet där man samlar kompetens inom öron-näs-hals-, neuro- och plastikkirurgi med målet att förbättra tillgängligheten och stärka patientsäkerheten.
– Främsta fördelen är att vi får en smidigare samordning av alla kompetenser i det multidisciplinära teamet. Detta gynnar såväl medarbetare som patienter. Vårdinsatserna blir mer synkade och patienterna får en kontaktsjuksköterska som koordinerar vården på Akademiska och följer upp resultat samt eftervård vid hemortssjukhusen. Mig veterligen är detta den första enheten i sitt slag i Norden, säger Jerker Stigare, överläkare på öron-näs-halskliniken, Akademiska sjukhuset.
Att operera främre skallbasen är mycket komplicerat. Tack vare ett nära samarbete mellan neurokirurger, öron-näs-halsläkare och plastikkirurger erbjuds sådan kirurgi på Akademiska sedan flera decennier.
Diagnoser som behandlas på detta sätt är till exempel godartade tumörer såsom hypofystumörer, sprickor/frakturer i skallbasen och maligna tumörer/cancer.
Idag är Akademiska det sjukhus i landet som sannolikt tar emot flest patienter med maligna skallbastumörer, cirka 10-15 patienter per år. Patienterna kommer från regionen, övriga delar av landet samt från de nordiska grannländerna.Akademiska sjukhuset har tillsammans med Sahlgrenska universitetssjukhuset under flera år haft nationellt ansvar för viss kraniofacial kirurgi (rikssjukvård), en verksamhet som den nya enheten har tätt samarbete med.
– Tack vare ett mångårigt samarbete över klinikgränserna och en snabb och framgångsrik utveckling av endoskopisk skallbaskirurgi och mikrokirurgiska tekniker har både komplikationer efter ingreppen och dödligheten minskat. Vi ser en ökning av remissinflödet för nya indikationer och att alltfler patienter kan erbjudas operation, berättar Olafur Gudjonsson, överläkare i neurokirurgi.
Som exempel på framsteg nämner han mikrokirurgisk lambåteknik,som har förbättrat möjligheterna att rekonstruera området runt främre skallbasen och därmed gjort det möjligt att ta bort tumören i sin helhet.
I den nya enheten för främre skallbaskirurgi samlas nu kompetens från tre kliniker: neurokirurgi, öron-näs-hals och plastikkirurgi. Här ingår endoskopiska skallbaskirurger (öron-näs-halsläkare) som opererar tumören ”nedifrån”, neurokirurger som opererar med mikroskopi ”uppifrån” och mikrovaskulära plastikkirurger som kan rekonstruera skallbasdefekter genom att transplantera så kallade lambåer från exempelvis låret, med både muskler och kärl. Teamet har ett nära samarbete med onkologer, när det gäller exempelvis strålbehandling av tumörer efter det kirurgiska ingreppet samt med röntgenläkare i utredningen och planeringen av operationerna.
– En mer strukturerad verksamhet har flera fördelar. Förutom att säkra patientsäkerhet och vårdkvalitet räknar vi med att arbetsmiljön förbättras och att verksamheten kan växa. Vi kan erbjuda fler patienter högspecialiserad vård samtidigt som förutsättningar skapas för ytterligare specialiserad forskning och utveckling av undervisnings- och träningscentrum inte bara för läkare i Uppsala, utan även sjukvårdsregionen och nationellt, avslutar Jerker Stigare.
