Andelen 11-15-åringar i Sverige som lever med obesitas (=fetma) har femdubblats under de senaste tre decennierna, vilket medför en kraftigt ökad risk för förtida död.
Redan före 30 års ålder är risken tre gånger högre än hos den allmänna befolkningen.
En översikt publicerad i Journal of Internal Medicine med stöd a konstaterar bland annat att en normalisering av vikten före puberteten eliminerar risken och att det finns fler behandlingar mot övervikt och obesitas idag än för bara fem år sedan.
– Den starka kopplingen mellan barnfetma och hjärt-kärlsjukdom i vuxen ålder är välkänd idag. Därför är det oroande att övervikt och obesitas ökar bland barn och unga. Det gör forskning på området angelägen. Men det är också tydligt att det måste finnas bättre förutsättningar för alla barn att leva hälsosamt, säger Kristina Sparreljung, generalsekreterare för Hjärt-Lungfonden.
Idag lever mer än var femte skolbarn i mellan- och högstadieåldern med övervikt eller obesitas. Enligt Världshälsoorganisationen WHO utgör barnfetma idag en av de allvarligaste utmaningarna för folkhälsan. Barnfetma är starkt associerat med förtida död, via bland annat hjärt-kärlsjukdom, typ 2-diabetes och inflammation som stör ämnesomsättningen och ökar risken för cancer och autoimmuna sjukdomar, till exempel MS (multipel scleros) och typ 1 diabetes. Även genetiska faktorer spelar in, det vill säga att kroppens förmåga att lagra energi som fett kan vara ärftlig och skiljer sig mellan olika individer. Nästan alla kroppens organ påverkas av barnfetma.
Typ 2-diabetes kan uppstå som en konsekvens av övervikt och obesitas och därmed öka risken för hjärt-kärlsjukdom. När tonåringar och unga vuxna drabbas av typ 2-diabetes är sjukdomen betydligt mer aggressiv än när den drabbar medelålders och äldre. Forskning visar att det till och med är allvarligare att drabbas av typ 2-diabetes i tonåren eller tidigt i vuxenlivet än att drabbas av typ 1-diabetes i samma ålder.
Samtidigt som behovet att kunna ge barn jämlika förutsättningar för hälsosamma matvanor och fysisk aktivitet, visar den aktuella översiktsstudien att verktygslådan för behandling av barnfetma är betydligt bättre utrustad i dag än för bara fem år sedan.
– Vi kan bland annat konstatera att tonåringar som genomgår fetmakirurgi idag förbättrar sin lungfunktion. I kombination med andra och mer långsiktiga behandlingar används fetmakirurgi numera som ett alternativ för tonåringar med grav obesitas. En ny generation läkemedel har testats på barn, med mycket god effekt både för att motverka obesitas och för att behandla typ 2-diabetes, säger Claude Marcus, barnläkare, professor i pediatrik vid Karolinska Institutet och ansvarig för översiktsstudien.
Nästa steg för forskarna är att fortsätta utveckla långsiktiga, effektiva och skonsammare behandlingar av barnfetma i form av moderna beteendestöd för viktbehandling, i kombination med nya läkemedel som snart kommer att finnas tillgängliga.