Att tvingas möta sjukvården oförberedd kan sätta spår resten av livet

Många barn tvingas dagligen möta sjukvården rädda, stressade och oförberedda.

Att tvingas möta sjukvården oförberedd kan sätta spår resten av livet

Något som såväl riskerar komplicera behandling och vård som påverka dem negativt både i ett kort och långt perspektiv. 

Barnens reaktioner visar sig inte alltid direkt, utan dyker ofta upp som svårtolkade beteenden efter hemkomst från sjukhuset, inför nästa kontakt med hälso- och sjukvården eller kanske inte förrän de har blivit vuxna. Att reaktionerna kommer någon gång och i någon form, det är långt vanligare än vi tror, säger Gunilla Lööf, anestesisjuksköterskan på Astrid Lindgrens Barnsjukhus i Stockholm, som efter att som barn själv ha tvingats möta sjukvården oförberedd, har ägnat stora delar av sitt yrkesliv till att förbereda barn, ungdomar och närstående inför sjukhusvistelse, narkos och operation.

Barns och ungdomars sjukhusrelaterade stress och oro har tyvärr ofta sin grund i en otillräcklig förberedelse och förståelse inför det som väntar. Detta trots att det är väl känt att upp till 60 procent av dem både beskriver och uppvisar en mycket kraftig oro och ängslan inför det de ska vara med om och att detta är förenat med konsekvenser som ökad oro och smärta i direkt anslutning till sjukhusvistelsen men även på längre sikt, med oro, sömn- och matrubbningar, säger Gunilla.

Förberedelse och förståelse har stor betydelse för att minska stress och oro samt för att etablera trygghet hos barn och ungdomar både före, under och efter en sjukhusvistelse. Förberedelse och förståelse är också viktigt för bearbetning av det som hänt och för barn och ungdomars framtida relationer med hälso- och sjukvård. Det är därför av största vikt att ALLA både får möjlighet att förbereda sig inför det som ska hända och att bearbeta det som de har varit med om. Rätten till information och förberedelse på ett sätt man förstår och kan ta till sig är dessutom en lagstadgad rättighet. Det är inte svårare än att gå till sig själv säger Gunilla. Det är väl självklart att man vill veta vad man ska vara med om på sjukhuset. Det gäller oss alla, liten som stor.

Narkoswebben
Narkoswebben riktar sig till barn, ungdomar och närstående för att förbereda dem inför sjukhusvistelse, narkos och operation. Det är på internet som barn och ungdomar leker, söker information, förbereder sig och lär sig, också inför sina kontakter med hälso- och sjukvård. Just därför finns vi här, säger Gunilla som varit med och utvecklat den världsunika webbsidan med besökare från över 120 länder varje månad. Vi vet också att både barn och närstående tar till sig webbaserad information betydligt bättre än när den förmedlas via traditionella informationsbroschyrer. Behovet av information är stort, bara på Astrid Lindgrens Barnsjukhus sövs nästan 10.000 barn och ungdomar årligen.

Narkoswebben är framtagen för att passa alla. Sajten tillgodoser barn och ungdomars behov av information och förberedelse på ett åldersanpassat, interaktivt och lekfullt sätt, helt enkelt på ett sätt de förstår och kan ta till sig. Här finns filmer och serier, poddar och bloggar, möjlighet att ställa frågor till en chatbot och träffa andra som varit i en liknande situation. Kanske vill du hänga med och träffa Doktor Tryggwebb och miniorspionen Hilding Vilding? Eller följa med till Clownsjukhuset, spela spel, pyssla och måla eller möblera och leka i din egen operationssal?

Allt innehåll på Narkoswebben är baserat på klinisk och vetenskaplig evidens och har utvecklats av ett multidisciplinärt team tillsammans med barn och ungdomar i olika åldrar och med olika erfarenhet av hälso- och sjukvård. Narkoswebben är fri att länka och kan, eftersom allt innehåll på sidan är generellt gällande, användas i alla länder oavsett nationella och lokala rutiner.

Information för vuxna finns tillgänglig på 32 olika språk. Vi vet att barn och ungdomars oro och rädsla i hög grad påverkas av närståendes tillstånd. För att närstående ska kunna stödja och hjälpa sitt barn på bästa sätt är det därför otroligt viktigt att också de känner sig välinformerade och trygga med situationen, betonar Gunilla.

Att balansera tilltalet till en målgrupp med så skiftande åldrar och erfarenheter är en stor utmaning, säger Gunilla. Webbplatsen ska vara lockande, men inte kommersiell. Seriös, men inte avskräckande. Vi har några sekunder på oss. Funkar det inte, tappar vi barnen och ungdomarnas intresse. Men jag kommer alltid arbeta vidare för att försöka vinna dem alla, jag vet ju vad det innebär att vara rädd på sjukhus. Vi behöver inte tveka om att barn och ungdomars möte med hälso- och sjukvård sätter spår, frågan är vilka spår vi vill sätta.