Akut lymfatisk leukemi är den vanligaste cancerformen hos barn.
Tack vare förfinad diagnostik och individuellt anpassad terapi kan vissa barn med akut lymfatisk leukemi erbjudas en mer skonsam cytostatikabehandling på Akademiska sjukhuset.
Ungefär två tredjedelar drabbas av svåra biverkningar under cytostatikabehandlingen. Tack vare förfinad diagnostik och individuellt anpassad terapi kan de med mycket god prognos för första gången erbjudas en mer skonsam behandling på Akademiska sjukhuset. Detta uppmärksammas med anledning av internationella barncancerdagen 15 februari.
Akut lymfatisk leukemi (ALL) är den vanligaste cancerformen hos barn. Ungefär nio av tio barn blir friska, men cytostatikabehandlingen är intensiv och två tredjedelar av barnen drabbas av svåra biverkningar under behandlingen.
– Tidigare har vissa barn överbehandlats samtidigt som gruppen barn som fått återfall efter behandling underbehandlats. Med ny teknik kan vi nu identifiera ungefär 20 procent av barnen med mycket bra prognos och minska intensiteten i deras cytostatikabehandling. Härmed minskar biverkningarna, framförallt svåra infektioner, neurologiska komplikationer såsom kramper och bennekroser samt inflammation i bukspottskörteln, säger Arja Harila-Saari, överläkare och professor i barnonkologi på Akademiska sjukhuset.
Forskare har slagit ihop stora datamängder från olika internationella studier vilket lett fram till ökad kunskap om leukemicellernas biologiska egenskaper. Tack vare framsteg inom diagnostiken kan man idag även identifiera barn med högriskleukemi, som kan erbjudas nya behandlingsformer, både läkemedel och immunologisk terapi, så kallad CAR-T-cellbehandling
– I år startar en internationell barnleukemistudie,ALLTogether, där vi kommer att studera tre nya behandlingsformer för barn med högriskleukemi. Målsättningen är att bota fler patienter och minska behandlingsrelaterade biverkningar, berättar Arja Harila-Saari.
I studien ingår barncancerkliniker i 13 europeiska länder. Forskarna räknar med att rekrytera över 1400 patienter årligen, betydligt fler än i en pågående nordisk studie. Enligt Arja Harila-Saari kommer man att få studieresultat sju gånger fortare vilket främjar utveckling av olika behandlingar betydligt.
Studien leds av docent Mats Heyman på Karolinska universitetssjukhuset och Sverige har en viktig roll. Uppsalaforskarna kommer att studera biverkningar av cytostatikabehandling med huvudfokus på skelett och neurologiska biverkningar samt barnens livskvalitet.
Nästan vart tionde barn med ALL drabbas av svåra akuta neurologiska biverkningar såsom kramper, hjärntromboser eller hjärnblödning. Inom ramen för den nya studien kommer ST-läkaren och doktoranden Tania Christoforakis, med stöd av Barncancerfonden, att forska på förekomst och mekanismer av neurologiska biverkningar och deras långtidseffekter.
