Sårbara gruppers hälsa och välmående gynnas av ett generöst välfärdssystem, visar ny avhandling från Umeå universitet.
Björn Högberg, Institutionen för socialt arbete, Umeå universitet.
Att faktorer som ålder, klass, kön och arbetslöshet är av betydelse för hälsa och välmående är väl känt från tidigare forskning.
– I min avhandling har jag undersökt hur centrala välfärdspolitiska områden som äldreomsorg, pensionssystem och utbildningssystem påverkar hälsoklyftor. Specifikt har jag undersökt två grupper: unga vuxna som är på väg in på arbetsmarknaden och äldre personer som är på väg ut från eller har lämnat arbetsmarknaden, berättar Björn Högberg, doktorand vid institutionen för socialt arbete.
I avhandlingen har Björn Högberg jämfört hälsan hos tiotusentals individer i olika europeiska länder, med olika typer välfärdsystem.
– Resultaten visar att äldre arbetare och kvinnor upplever bättre hälsa när den offentliga äldreomsorgen och garantipensionen är mer generös. Jag har också kunnat se att arbetslösa unga vuxna och unga vuxna med arbetarbakgrund mår bättre när utbildningssystemen är inkluderande och möjliggör för fler att läsa vidare på exempelvis Komvux eller högskola.
Avhandlingens övergripande slutsats är att offentlig äldreomsorg, omfördelande pensionssystem och inkluderande utbildningssystem kan kopplas till bättre hälsa bland sårbara grupper.
– De förbättrade hälsoutfallen kan sannolikt förklaras av att sårbara grupper får bättre levnadsvillkor och större möjligheter i livet i mer generösa välfärdsstater. Till exempel vet vi att individer i arbetslöshet eller med en svag position på arbetsmarknaden löper större risk att drabbas av sämre hälsa. Gemensamt för grupperna som jag har undersökt är att de har just en svag position på arbetsmarknaden. Dels på grund av ålder, men också på grund av klass och kön. De är därför ofta beroende av stöd från det offentliga. Välfärdsstaten får här en förebyggande funktion: genom att säkerställa att alla grupper har tillräckliga resurser för att uppnå skäliga levnadsvillkor, så kan problem såsom dålig hälsa och hälsoklyftor förebyggas. Det är viktigt att få en helhetsbild av välfärdsstatens påverkan på hälsan, eftersom hälsoklyftor grundläggs långt innan personer når sjukvården, säger Björn Högberg.
Björn Högberg är född och uppvuxen i Umeå. Han har en magisterexamen i folkhälsovetenskap, en masterexamen i sociologi, och är sedan 2015 doktorand vid institutionen för socialt arbete vid Umeå universitet.
