VR-glasögon kan hjälpa människor med panikångest. Det visar ett projekt mellan Gustavsbergs akademiska vårdcentral, KTH och Film Stockholm.
Så här ser en tunnelbanevagn ut i virtual reality. Foto: Erik Hedman-Lagerlöf
För sin idé har de fått utmärkelsen Årets innovation av Region Stockholm.
— Det är väldigt roligt att VR-projektet fått detta erkännande, säger Erik Hedman-Lagerlöf, docent och samordnare på Akademiska vårdcentralen Gustavsberg, och en av initiativtagarna bakom satsningen.
För personer som drabbas av panikattacker kan det upplevas som omöjligt att exempelvis åka tunnelbana i rusningstrafik. Den drabbade kan behandlas genom att utsätta sig för situationerna tillsammans med en terapeut – något som kan vara både dyrt, tidskrävande och svårt att genomföra praktiskt.
Hjälp med virtual reality-teknik
Det kan behandling med VR-glasögon (virtual reality) råda bot på. Det visar ett projekt mellan Gustavsbergs akademiska vårdcentral (AVC), KTH och Film Stockholm där metoden prövats på 12 patienter som lider av panikångest och agorafobi, också kallat torgskräck. För sin idé fick de ta emot utmärkelsen ”Årets innovation” på Region Stockholms Innovationsdag den 14 april.
Behandlingen, som pågick en gång i veckan under tio veckor, går ut på att patienten istället för att åka ut med psykolog på stan och genomföra exponeringar, åkt till vårdcentralen och med vägledning av psykolog genomfört exponeringen i en virtuell miljö som är skapad att efterlikna verkligheten.
Med hjälp av VR-glasögon och hörlurar har patienten på så sätt kunnat förflytta sig till både T-centralen i rusningstrafik och Sergels torg.
— När patienten sätter på sig glasögonen får denne se verkliga miljöer, där människor kan uppleva torgskräck, som har filmats i 360 grader. Tack vare VR-glasögonen kan patienterna se sig omkring i alla riktningar och därmed få en stark känsla av en äkta situation, även ljudet i hörlurarna är autentiskt, säger Erik Hedman.
Gradvis exponering
Exponeringen skedde gradvis och skräddarsyddes i största möjliga mån. En person som exempelvis var rädd för att åka tunnelbana fick först se filmer från själva t-banestationsmiljön som perrongen och biljetthallen. Därefter kunde nästa exponeringsfilm vara att åka tunnelbana med lite folk i.
— Sista steget kan vara att åka tunnelbana i en vagn i rusningstid, när det är fullproppat med människor och man lätt kan få känslan av att det är svårt att komma av. Ljudet är inspelat i dessa miljöer, vilket innebär att man kan höra sorlet från människor, utrop i högtalarna och ljudet när tunnelbanan kommer in på perrongen, säger Erik Hedman.
Minskad ångest resultatet
Av resultatet framgår att både panikångest och depressiva symptom minskade kraftigt. Patienterna var nöjda med behandlingen och exponeringsövningarna via VR uppfattades i hög grad som verklig.
— Även om VR-tekniken fortfarande är i sin linda och vår studie var liten ser vi att VR erbjuder stora möjligheter att i lugna, kontrollerade former arbeta pedagogiskt, visuellt och effektivt. På sikt kan det bidra till att fler patienter kan erbjudas en vård av hög kvalitet, säger Erik Hedman-Lagerlöf.
