Antalet digitala vårdkontakter ökar med uppemot 100 procent under pandemin och den digitala vården har för många varit det enda alternativet, vilket resulterat i ett skifte där även fler äldre sökt sig till digitala lösningar.
Anna Murray & Mats Fagerlund (Foto: Grant Thornton)
Den extrema påverkan som Corona har på vård och omsorg i Sverige har belyst behovet av att ta sig an flera av dom underliggande utmaningarna som finns inom området. Det gäller bland annat bristande samordning, kompetensförsörjning samt styrning och ansvar för hälso- och sjukvården. Detta visar Grant Thorntons kartläggning av den privata vård- och omsorgsmarknaden i Sverige.
– Flera av de underliggande utmaningarna som vi har inom vården och omsorgen, som bristande tillgänglighet och samordning, har i och med pandemin blivit extremt påtagliga. IVO:s underkännande av samtliga regioners hantering av den medicinska vården för äldre på särskilt boende är en viktig signal att frågan måste tas på största allvar.
– Den fråga som tonar upp sig som den absolut största politiska frågan är behovet av att flytta styrning och finansiering till staten – mot bakgrund av regionernas bristfälliga beredskap och den politiska viljan att vården ska vara jämlik över hela landet. Mycket talar för att denna fråga bör lyftas och ligga till grund för en rejäl översyn som en följd av pandemin, säger Mats Fagerlund, Head of Advisory på Grant Thornton.
Fortsatt stor kompetensbrist
Coronautbrottet innebar en kraftigt ökad utbyggnad av intensivvården och att en redan ansträngd vårdpersonal fått arbeta ännu hårdare. Kompetensbristen fortsätter att vara en stor utmaning. Samtidigt finns indikationer på ett ökat söktryck till tjänster inom sjuk- och hälsovården som en positiv signal på att samhällsnyttan tydliggjorts än mer.
Välfärden måste effektiviseras
I regeringens budgetproposition för 2021 framgår att kommunerna väntas gå med ett överskott om 38 miljarder till följd av ökade statsbidrag. Även regionerna redovisar ett överskott 2019. Detta överskott kommer snabbt att vridas om till betydande underskott enligt mångas bedömning och på fem års sikt bedöms underskotten istället uppgå till nästan 100 miljarder inom välfärden givet ett oförändrat välfärdsåtagande.
– Samtidigt som finansieringsnivån hela tiden ökar, fortsätter den svenska vård och omsorgen att lida av låg produktivitet. Större satsningar borde istället läggas på resurseffektivisering, att se över utmaningarna i att behålla samt rekrytera personal. Samtidigt är det fortsatt viktigt att lägga resurser inom utveckling av nya effektivare arbetsmetoder, både genom att dra nytta av medarbetarnas kompetens och den digitala utvecklingen, säger Anna Murray, branschgruppsansvarig Healthcare på Grant Thornton.
Sammanfattning av finansiella utvecklingen inom privat vård- och omsorg under 2019:
- Omsättningstillväxten är cirka 3 procent eller 4,1 miljarder. Justerat för minskningen av kostnader relaterade till det ökade flyktingmottagandet för några år sedan, landar den underliggande tillväxten på cirka 4 procent. Primärvård och Specialistvård står för 82 procent av den totala tillväxten. Rapporten visar att effekterna av pandemin är kraftiga för alla underbranscher.
- Lönsamheten är i princip oförändrad. Den är fortsatt påverkad av de stora investeringarna som görs inom digitala lösningar. Rensat för de stora nätläkarbolagen uppgår EBIT-marginalen till 7,5 procent 2019, jämförtmed 7,7 procent 2018.
- Tillgängligheten fortsätter att försämras. Samtliga områden inom vårdgarantin försämrar sin tillgänglighet under 2019. Sämst är utvecklingen inom psykiatri/BUP, samtidigt som psykisk ohälsa är ett fortsatt ökande problem bland ungdomar. Pandemin förväntas utsätta sektorn för ännu större tryck och behovet av minskade väntetider och ökad effektivisering är akut. 13 av de 20 största vårdförloppen uppvisar en försämrad tillgänglighet och endast tre en förbättring.
- Antalet digitala vårdkontakter ökar med 70 procent under 2019 och nästan 100 procent under pandemin. Cirka 1,2 miljoner digitala vårdkontakter skedde till privata vårdbolag under 2019, dvs före pandemin. Nio av tio distansbesök genomfördes hos en av de tre största nätläkarna (Kry, Min Doktor och Doktor.se). Antalet fysiska besök i primärvården har minskat med 36 procent under pandemin och även inom till exempel tandvården har en väsentlig minskning skett
