Det svenska välfärdssamhället har förändrats under åren, då relationen mellan statliga offentliga instanser och olika organisationer omförhandlats.
Hur har det påverkat vår folkhälsa och det svenska civilsamhället? Magnus Karlsson, professor vid Ersta Sköndal Bräcke högskola, är gästredaktör för senaste numret av Socialmedicinsk tidskrift med temat Civilhälsa och samhälle, och har där knutit samman områden som oftare än man tror går in i varandra.
Den psykiska ohälsan hos den svenska befolkningen ökar. Det handlar inte bara om stillasittande på fritiden med riskfaktorer knutna till övervikt, utan även om sämre levnadsvanor och levnadsvillkor hos personer med funktionsnedsättning, samt sämre psykisk hälsa hos homosexuella, bisexuella och transpersoner.
– Det är intressant att de områden som Ersta Sköndal Bräcke högskola verkar inom, får mer och mer att göra med varandra. Bland forskarna på högskolan har bland annat Anders Kassman, docent i socialvetenskap, och Åsa Kneck, lektor i vårdvetenskap, skrivit om deltagandet i det organiserade civilsamhället och ungas hälsa, säger Magnus Karlsson.
Pelle Åberg, docent i socialvetenskap, har gjort en undersökning om folkhälsa och studiecirklar. Resultatet visar att vinsten många deltagare gör är inte bara att få en ökad kunskap, utan de blir även en del av en gemenskap i sitt cirkeldeltagande, vilket ökar välmåendet och motverkar social isolering.
– De svenska stadsmissionerna roll i samhället har utvecklats i flera riktningar och de har fått helt nya uppgifter än de tidigare hade. I en av artiklarna beskriver Johan Vamstad, docent i socialvetenskap, att ansvaret för hälsa och omsorg hos de socialt utsatta alltmer hamnar hos organisationer som stadsmissionerna. De möter allt svårare social problematik, som ställer högre krav på de anställda, och ses även många gånger som en social förstainstans, säger Magnus Karlsson.
