Skånes universitetssjukhus är först i världen med att använda en helt ny metod som drastiskt minskar tiden för beräkningar av blodflöde mellan hjärta och lungor vid komplexa hjärtoperationer på barn.
Metoden gör att barnen återhämtar sig snabbare och får en bättre livskvalitet.
Tack vare den nya beräkningsmetoden tar det nu fem minuter istället för upp till 40 timmar att räkna ut hur olika ingrepp påverkar blodflödet vid hjärtoperationer. Metoden har utvecklats av Petter Frieberg, läkare och civilingenjör på Klinisk fysiologi och nuklearmedicin på Skånes universitetssjukhus och doktorand vid Hjärt-MR gruppen på Lunds universitet, i nära samarbete med Petru Liuba, överläkare på Barnhjärtcentrum på Skånes universitetssjukhus och lektor på Lunds universitet, som redan haft stor nytta av snabbare blodflödesberäkningar inför kateterburna operationer.
– Tack vare den nya metoden ökar säkerheten i samband med ingreppen och innebär stora vinster både för barnet, familjen och för sjukvården i stort, menar Petru Liuba, ansvarig för hjärtkateterisering vid Barnhjärtcentrum på Skånes universitetssjukhus.
Skonsammare ingrepp
Beräkningsmetoden används redan nu vid planeringen både inför och under en del av operationerna på Barnhjärtcentrum på Skånes universitetssjukhus i Lund. Den nya metoden används bland annat vid ingrepp på barn som föds med så kallat enkammarhjärta.
– Hjärtfel hos barn ser olika ut, även bland barn med samma typ av medfött hjärtfel. Därför kräver varje ingrepp både individuella bedömningar och noggranna förberedelser som också involverar flera olika experter. Det svåraste är att förutspå hur olika ingrepp påverkar hjärtat och cirkulationen, säger Petru Liuba.
Det är här den nya metoden kommer in. Tidigare har det tagit upp till 40 timmar att räkna ut hur blodet flödar efter ett planerat ingrepp.
– Nu kan vi på bara några minuter testa vad olika ingrepp innebär för barnet, även under pågående operation.
Beräkningsmetoden har utvecklats av Petter Frieberg, läkare och civilingenjör på Sus och doktorand vid Lunds universitet, och Petru Liuba, överläkare på Barnhjärtcentrum på Sus och lektor vid Lunds universitet.
Efter operation behöver barnen oftast stanna kvar på sjukhuset en period, ibland upp till flera månader, och det kan ta upp till ett år innan man kan se förbättringar.
– Vi har haft fall där vi tack vare den nya tekniken kunnat göra skonsammare ingrepp. Det betyder att barnen har återhämtat sig avsevärt snabbare och kunnat lämna sjukhuset redan efter några dagar, vilket har enorm betydelse för barnets livskvalitet och familjens situation i allmänhet, fortsätter Petru Liuba.
Innovativt arbete
Skånes universitetssjukhus har kortat beräkningstiden genom att kombinera den traditionella mjukvaran för flödesanalyser med ett avancerat beräkningsprogram som används av ingenjörer på konstruktionsavdelningar. Utifrån en 3D-modell av blodkärlen görs sedan en datorsimulering av blodflödet mellan hjärta och lungor.
– Vi är först i världen med att integrera de här två programmen och med att placera dem i en klinisk miljö. Vi hoppas snart kunna erbjuda ett tillförlitligt stödsystem som kan användas kliniskt både före och under pågående operationer, säger Petter Frieberg.
Retrospektiv studie
Forskarna har gjort en retrospektiv studie som visar att det är en säker metod i förhållande till de vetenskapligt testade program som annars används. Studien bygger på 15 redan genomförda hjärtoperationer på barn som opererats för enkammarhjärta. Genom att jämföra beräkningsresultaten av den nya och den mer traditionella metoden med mätningar utförda med MR-kamera har forskarna sett att resultaten är mycket lika varandra.
Forskarnas slutsatser är att den nya tekniken är lika bra på att förutsäga hur blodflödena påverkas som den mer traditionella teknik som används idag.
Studien har publicerats i tidskriften Journal of Cardiovascular Translational Research:
Computational Fluid Dynamics Support for Fontan Planning in Minutes, Not Hours: The Next Step in Clinical Pre-Interventional Simulations
Forskningsanslag
Forskningen har kunnat genomföras tack vare anslag från Vetenskapsrådet, Hjärt-Lungfonden, Marianne och Markus Wallenbergs stiftelse, Crafoordska stiftelsen, Svenska Läkaresällskapet, eSSENCE, Lunds universitet ALF samt Odd Fellow (Hjärtebarnsfonden).
Operationsmetoden
Hjärtkateterisering innebär att en mycket tunn slang förs in i kärlsystemet via ljumsken eller handleden upp till hjärtat där ingreppen utförs. Tack vare denna metod behöver inte bröstkorgen öppnas vid olika ingrepp på hjärtat.
