Hälften av svenskarna mäter sin träning med digitala hjälpmedel

Enligt ICAs framtidsrapport använder närmare hälften (48 procent) av svenskarna tekniska hjälpmedel för att mäta sin träning, och en tredjedel (32 procent) kan tänka sig att dela sin persondata, med ett företag för att få hjälp med att förbättra sin hälsa.

I ICAs framtidsrapport spår företaget att denna utveckling kommer att fortsätta och nya tjänster och hjälpmedel kommer att hjälpa till att förenkla preventiv vård och hälsa, till exempel genom att dela sin hälsodata med vården för snabbare responstid eller att optimera måltider efter vad kroppen behöver, bland annat genom blodanalyser.

Det blir allt vanligare med innovationer som ska hjälpa till att lösa det så kallade livspusslet genom att spara tid, vara närvarande, sova bättre och optimera både kropp och hjärna. Enligt rapporten kommer teknologin omkring oss att ändra skepnad, bli mindre synlig och programmeras för att öka vårt välmående och inre balans.

Nya digitala verktyg kommer ge individen större inflytande över sin egen hälsa. ICAs framtidsrapport visar att närmare en tredjedel (32 procent) av svenskarna skulle kunna tänka sig att dela sin persondata, exempelvis blodvärden, hjärtrytm, puls, matvanor och rörelse, med ett företag för att få hjälp med att förbättra sin hälsa. Närmare hälften (48 procent) av svenskarna anger att de redan idag använder tekniska hjälpmedel för att mäta sin träning.

– Trender pekar på hur vi 2030 kommer att leva ett annorlunda liv än det vi gör idag. En god folkhälsa kräver preventiva insatser, vilket gör att vi kommer se allt fler hälsoinnovatörer som driver utvecklingen att proaktivt öka vårt välmående. Vi antas också börja äta mer baserat på vår hälsodata i syfte att hålla oss friska och förebygga sjukdom, säger Ann-Katrin Tottie, framtidsanalytiker på ICA-Gruppen.

Smarta tjänster och delad hälsodata

Genom digitala tjänster kommer individer kunna samla och följa sina egen hälsodata och även dela den direkt med vårdpersonal. På så sätt kan hälsorisker flaggas långt innan de gjort sig till känna. I rapporten lyfter experter att vi inom en snar framtid kommer ha algoritmer baserade på patientdata som kan upptäcka avvikande mönster i realtid och larma sjukvården.

– Många av de nya företagen inom hälsa gör individen mer kompetent. Trenden är tydlig, det handlar om att individen blir stärkt och själv blir specialist, samt att signalerna till vården och nya verktyg för professionen gör att patienterna får hjälp när de behöver det, innan tillståndet förvärras, säger Marianne Larsson, chef för företaget Healthtech Nordic, i ICAs framtidsrapport.

DNA-analyser ger optimerad kosthållning

Framtidsrapporten visar att 31 procent av svenskarna är villiga att göra en DNA-analys för att optimera sin kost. Oytun Yildirimdemir, grundare av svenska startup-företaget Eatit, arbetar med att ta fram individanpassade recept och måltider baserade på blodvärden. Enligt honom kommer matens roll i framtiden, i relation till minskad stress, utgå från både vad och hur vi äter, för ökat välmående.

– Ju mer teknologierna runt omkring oss utvecklas, desto bättre kan våra modeller bli på att förutspå vilken effekt en viss kost har för individen. I dagsläget har vi inte de exakta svaren på alla frågor om hur kroppen påverkas av den kost vi äter, men med mer data och nya mätmetoder i framtiden kan mycket av det som är okänt idag räknas ut med hjälp av artificiell intelligens och andra intelligenta metoder. Det kommer vara avgörande för oss när vi väljer vad vi ska äta för att minska exempelvis stresshormonerna i kroppen, säger Oytun Yildirimdemir i rapporten.