Öppenvårdsbehandlingen Spelfriheten har hjälpt spelberoende bli kvitt sitt spelande sedan 2017, men under året har belastningen ökat.
En ny rapport visar att antalet hjälpsökande har mer än dubblerats sedan början av pandemin, och antalet hjälpsökande kvinnor har ökat med 287 procent.
– Detta är en klar effekt av det ökade utbudet av online-casinon och dess reklam sedan avregleringen 2019. Att svenskar har suttit hemma med mer fritid under pandemin har bara gjort saken värre. För många har pandemin alltså gjort dubbel skada, säger Adam Kirstein Reuterswärd, marknadschef på Spelfriheten.
Då spelberoende är en sjukdom som baseras på skam är mörkertalet av lidande högt. Den markanta ökningen av hjälpsökande kvinnor har fått Spelfriheten att agera för att sänka skammen såväl som mörkertalet. Därför startar de nu ett nytt initiativ för att sänka skammen kring folksjukdomen som idag berör 800 000 svenskar.
Projektet Unblurred är resultatet av ett samarbete mellan Spelfriheten och Berghs School of Communication. Av projektet får vi se faktiska personer som är spelberoende ställa upp med sina historier, ansikten och erfarenheter i olika former.
Eva Lundell, som medverkar i projektet svarar nedan på några frågor.
Vad är den största vinsten du fått av att vara spelfri, som inte berör pengar? Den största vinsten är att jag är 100% ärlig i allt jag gör. Min sambo har full insikt i min ekonomi och jag är en mycket lugnare och tryggare person.
Finns det något du önskar att du kunde säga till dig själv när ditt spelande var som värst? Sluta, ditt liv kommer att bli förstört. Du kommer att få konsekvenser som du inte ens kan drömma om.
Vad vill du säga till de som ännu inte har tagit steget att söka hjälp? Ta hjälp, det är aldrig försent, du är inte ensam, det går att vända på detta.
För att sprida Evas, och fleras historier har elever från kommunikationsskolan Berghs tittat på spelberoende från ett utomstående perspektiv, för att hitta möjligheter att sänka skammen som kommer med folksjukdomen.
– Med Unblurred vänder vi på censurer, då de ses som en sista skyddande fasad när man talar om något man skäms för. Att ha personer som tidigare levt bakom fasaden, och se den tonas bort, tror vi för fram budskapet att värdet av att öppna upp om sina problem är större än skammen man bär på, säger Christopher Agersand, student på Berghs School of Communication.