Högskolestudenter skrev ex-jobb om livet efter sepsis

På söndag, 13 september, är det Världssepsisdagen och fokus är att öka kunskapen om sepsis.

Högskolestudenter skrev ex-jobb om livet efter sepsis 1
När Sandra Persson och Elinor Svärdh läste sista terminen på Sjuksköterskeprogrammet på Högskolan i Skövde skrev de sitt examensarbete om livet efter sepsis. Den 13 september är det Världssepsisdagen.

De nyexaminerade sjuksköterskorna Elinor Svärdh och Sandra Persson skrev sitt examensarbete på Högskolan i Skövde, om hur personer som drabbats upplever att sjukdomen påverkat och förändrat deras liv.

Innan Sandra började läsa sjuksköterskeprogrammet på Högskolan i Skövde arbetade hon som undersköterska på IVA, Skaraborgs Sjukhus i Skövde och Elinor jobbade under utbildningen på akutmottagningen i Lidköping. Det var där de först kom i kontakt med patienter som drabbats av sepsis eller septisk chock och började fundera på hur eftervården såg ut för den här patientgruppen.

-Vad hände med de här personerna när de var tillräckligt bra för att gå hem? De kunde ha genomgått ett trauma och kom hem till en helt förändrad vardag. Ingen av oss hade erfarenhet av hur det gick för den här patientgruppen och vi ville få veta deras historia, säger de och förklarar att de därför valde att skriva sitt examensarbete om det under sin sista termin på Sjuksköterskeprogrammet.

Sepsis, eller blodförgiftning som man tidigare sa, är en av de allra vanligaste dödsorsakerna i världen. Mortaliteten är hög och sepsis dödar fler människor än bröstcancer, prostatacancer och hiv gör tillsammans. Varje år drabbas närmare 50 miljoner människor, runt om i världen, av sepsis och i Sverige är antalet 200 000. När sepsis utvecklas i kroppen är den inflammatoriska processen så stark och snabb att kroppens eget immunförsvar inte hinner med. Tidsfaktorn är helt avgörande i behandlingen av sepsis. Sätts inte behandlingen med antibiotika in i tid leder det till septisk chock. I det tillståndet krävs intensivvård, eftersom septisk chock kraftigt påverkar kroppens olika system och organ. Amputationer och dialys är några av komplikationerna och för många som drabbas är vägen tillbaka lång. Personer som överlevt sepsis eller septisk chock påverkas på olika sätt och för många av dem blir livet sig aldrig likt igen.

Tillbaka till ett annat liv

Det var livet efter sepsis som Elinor och Sandra ville undersöka närmare genom sitt examensarbete ”Hur påverkas livet efter sepsis eller septisk chock?”. Genom Facebookgruppen Sepsisforum fick de kontakt med personer som överlevt sepsis eller septisk chock. Personerna fick beskriva hur deras liv ändrades efter sjukdomen. Det står klart att för många drabbade påverkas aktiviteterna i det dagliga livet.

-Att sepsis eller septisk chock kan leda till livsstilsförändringar på grund av de komplikationer som kan uppstå, väntade vi oss självklart. Det som förvånade oss var den obeskrivliga trötthet och den psykiska påfrestning som så många av dem beskrev. Det gav en helt annan inblick i hur det påverkade både individen och de anhöriga.

Elinor och Sandra konstaterar att många av individerna som deltog i deras studie beskriver att de dagligen lider på olika sätt.

-Många känner sig utlämnade och ensamma, vilket påverkar livskvaliteten negativt.

Fokus på stöd efter sjukdomen

I sitt examensarbete konstaterar Elinor och Sandra att personer som överlevt sjukdomen kan få livslånga komplikationer både fysiskt och psykiskt. Deltagarna i studien efterfrågar mer information, råd och stöd. De två sjuksköterskorna som nu båda arbetar på Skaraborgs sjukhus Lidköping och Skövde igen, menar att eftervården för sepsis behöver utvecklas för att bättre kunna hjälpa de drabbade. De ser att det i stor utsträckning saknas riktlinjer för hur personerna ska får stöd och tas om hand efter utskrivning från sjukhuset. Genom sitt examensarbete hoppas Elinor och Sandra sätta fokus på patienters behov av stöd, vård och råd tiden efter sepsis eller septisk chock.