Inför Vitalis- Vårddata i molnet – snart verklighet?

Juridiska krav har länge strulat till det för molnlösningar inom vården – men en förändring kan vara på väg.

Det skulle i sådant fall innebära minskade kostnader, ökad flexibilitet och snabbare “self-service”-tjänster för slutanvändaren. Camilla Björk, teknisk projektledare på QRC Stockholm, navigerar mellan juridik och teknologi med siktet inställt på framtidens kvalitetsregister.

Kvalitetsregister innehåller individbaserade uppgifter om problem, insatta åtgärder och resultat inom hälso- och sjukvård och omsorg. I Sverige finns 108 nationella kvalitetsregister med personbundna uppgifter inom specifika områden i hälso- och sjukvården. Registren används bland annat för förbättringsarbete, uppföljning och forskning. QRC Stockholm har under en längre tid tittat mot molnlösningar för att modernisera kvalitetsregistren. Men utvecklingen på området går långsamt på grund av juridiska snårigheter, något som snart kan komma att förändras menar Camilla Björk, teknisk projektledare på QRC Stockholm.

“Molnlösningar innebär kostnadsbesparingar samtidigt som det blir mer flexibelt med “self-service”-bitarna för personal inom vården.”

– Vår ingångspunkt att molnet är en bra teknologi. Molnlösningar innebär kostnadsbesparingar samtidigt som det blir mer flexibelt med “self-service”-bitarna för personal inom vården, säger Camilla Björk.

Men juridiken har hittills varit snårig. Något Camilla Björk menar borde lösas snart.

– Antingen löser vi det juridiskt på något sätt, eller så får lagen ändras. Eller också får vi bygga ett eget moln för att komma framåt, säger Camilla Björk.

En pågående process

Digitaliseringen inom offentlig sektor har diskuterats flitigt den senaste tiden. Hösten 2015 presenterade regeringen och Sveriges Kommuner och Landsting (SKL) en gemensam plan för digitaliseringen av den offentliga sektorn. Samtidigt tillsattes också ett särskilt råd för att snabba på den digitala omställningsprocessen. Regeringen har identifierat ett antal områden där den offentliga sektorn behöver prioritera digitalisering. Det handlar bland annat om smarta tjänster och lösningar för att effektivisera informationshantering inom vården och minska byråkratin.

Mathias Ekman, Affärsutvecklare hälso- och sjukvård, Microsoft
Mathias Ekman, Affärsutvecklare hälso- och sjukvård, Microsoft

– Att transformera kunskap till insikt kommer bli allt viktigare i takt med att mängden information ökar. Här kommer kvalitetsregistren spela en viktig roll och det är därför viktigt att verktygen och plattformarna moderniseras för att möta dessa krav, säger Mathias Ekman, affärsutvecklare inom hälso- och sjukvård på Microsoft i Sverige.

QRC Stockholms arbete för att placera kvalitetsregister i molnet är med andra ord helt rätt i tiden. Även om juridiska frågor alltid innebär en process där nytt och gammalt ställs mot varandra, något Camilla Björk på QRC Stockholm menar är naturligt för innovation.

“Digitaliseringen är en pågående process som utmanar gamla tankesätt och lösningar.”

– Digitaliseringen är en pågående process som utmanar gamla tankesätt och lösningar. Och så är det alltid med innovation och nya tekniker; man måste stretcha systemet för att se vad man stöter på, säger Camilla Björk.

Säkerheten viktig

En stötesten kring it-lösningar i vården är säkerhet. Var hälsodata lagras och vem som har åtkomst till den är frågor som utreds noggrant i samarbete med it-företag som är måna om att hitta en säker lösning. Kvalitetsregister innehåller känsliga personuppgifter som är K3-klassad information, den högsta skyddsklassen, vilket gör detaljerna extra viktiga. Samtidigt pekar undersökningar som Sifo gjort att svenskar kan tänka sig dela hälso-data, om den är säker.

Innovation vs. Säkerhetsklassade uppgifter – kan vi få båda?

Det är naturligt att innovation tänjer gränserna för vad som tidigare varit tänkbart. Och med ett tydligt mandat från regeringen att digitaliseras görs mycket för att komma framåt. Särskilt vården har stora behov, där många system är i behov av att uppdateras. På vissa avdelningar och områden kan anställda inte ens skicka mejl och bilagor till varandra på grund av gamla system, berättar Camilla Björk.

“I vågskålarna ligger att man vill röra sig mot en modern teknologi.”

– I vågskålarna ligger att man vill röra sig mot en modern teknologi. Men ska vi driva innovation inom vården behöver vi en modern plattform, säger Camilla Björk.

Den andra delen är den K3-klassade informationen, som innehåller hälso-uppgifter och känsliga personuppgifter. Denna data måste vara säker så att den inte hamnar i orätta händer. En del av hälsouppgifterna presenteras förvisso redan publikt, men då på en aggregerad nivå som aldrig kan bakåtidentifieras till en enskild individ.

– Det blir viktigt att testa fallet för individuppgifter. Det ska finnas en trygghet för både patienter och anställda i att man gör rätt när man skriver in information i systemet – att man inte bara förlitar sig på att det är avidentifierade uppgifter, säger Camilla Björk.

Stora tekniska fördelar med molnet

Rent tekniskt finns många fördelar med molnet. Dels driftfördelar, där molnet gör det enklare att komma igång, dels högre upptider, vilket är den tid systemen inte ligger nere. Sedan finns även praktiska fördelar med molnlösningar. Camilla Björk nämner bland annat flexibilitet och möjligheten för användarna att ha samma standardverktyg som en vinnande faktor för molnet.

“I dagsläget har olika delar i vården olika verktyg.”

– I dagsläget har olika delar i vården olika verktyg, vilket gör att anställda inom vården behöver lära sig en massa olika typer av verktyg istället för att ha ett par standardverktyg. För användarna vore en mer sammanhållen miljö, ganska lik Excel, en fördel som gör att steget in blir kortare.

För QRCs del är det självbetjäningstjänsterna (“self-service”) som är extra intressanta. Möjligheten för användare at lägga till egna mått när de använder kvalitetsregistren, istället för att behöva vänta på att en utvecklare plockar fram det, skulle underlätta mycket.

– Om du exempelvis utvärderar tiden från diagnos till åtgärd, och tittar på det per sjukhus och ser att det potentiellt finns en könsfaktor i det här – väntar kvinnor längre? Då vill du kunna lägga in patientens kön eller ålder i rapporten, istället för att behöva ha en utvecklare som gör det åt dig.

Camilla Björk menar att situationer som denna är vanliga och skulle underlättas av att registeranvändare själva kan lägga till faktorer när de tar fram rapporter ur kvalitetsregistren. Drömscenariot, enligt Camilla Björk, är att användarna på golvet får återkoppling på den information de tar sig tid att mata in.

Visionen framåt

Visionen framåt är tydlig. Det är inte den tekniska utvecklingen som är problemet, utan det juridiska.

– Vi måste komma överens om det juridiska. Så att användarna och patienterna kan vara säkra på att vi använder tekniken på ett säkert sätt. Då kommer vi också se fler register som kommer igång i molnet snabbare – och vi får en större dynamik i rapportsystemen, säger Camilla Björk.

“…ett första steg är att fler landsting skaffar sig en molnstrategi.”

Avtalsbiten må vara krånglig. Den offentliga sektorn har krav på sig att vid varje given tidpunkt veta var informationen befinner sig och vem som har tillgång till den, att datan inte lämnas ut till tredje land – även om den begärs ut av en annan stat eller myndighet.

– Men med tanke på hur mycket moln och integritet debatteras i media, och med tanke på att många landsting redan har Office 365 så tror jag det här kommer lösas. Men ett första steg är att fler landsting skaffar sig en molnstrategi, avslutar Camilla Björk.

Post Comment