Internationell studie ska förbättra vården vid afasi

Akademiska sjukhuset medverkar i en stor internationell studie där man samlar in data om patienter första året efter insjuknande i afasi till följd av stroke.

Vilka behandlingar och övriga insatser är effektivast vid afasi efter stroke? Det ska en stor internationell studie utvärdera. I Sverige drabbas var tredje strokepatient av afasi, totalt cirka 8000 personer per år.

Främsta syftet är att studera effekten av olika behandlingar och därmed kunna förbättra vårdinsatserna. Detta uppmärksammas med anledning av europeiska afasidagen 10 oktober.

– Förhoppningen är att resultaten ska leda till att patienterna kan erbjudas mer riktad och effektiv träning vid rätt tidpunkt och därmed möjlighet till bättre återhämtning. Ökad kunskap om vilka insatser som är effektivast kan också leda till lägre kostnader för samhället, om personer med afasi blir mer oberoende och en större andel kan återgå i arbete, säger Monica Blom Johansson, universitetslektor vid Uppsala universitet och legitimerad logoped.

I Sverige drabbas ungefär en av tre strokepatienter per år av afasi, totalt cirka 8 000 personer. Det är en kommunikationsstörning som beror på att de områden i hjärnan som styr vår språkförmåga skadas av exempelvis en stroke, ett kraftigt slag mot huvudet eller sjukdom som lett till en hjärnskada.

– Afasi påverkar förmågan att tala, förstå tal, läsa och skriva, vilket ofta medför stora psykosociala konsekvenser. Idag försvåras valet av behandling av att det vetenskapliga underlaget är svagt och svårt att jämföra. Därför är det oerhört viktigt att utvärdera effekten av olika vårdinsatser. Vi kommer bland annat att studera hur patienterna bedöms, diagnostiseras och vilka behandlingar/insatser de erbjuds, säger Monica Blom Johansson, universitetslektor vid Uppsala universitet.

De svagheter hon ser i nuvarande kunskapsläge är bland annat studier med för få deltagare, avsaknad av kontrollgrupp, och deltagarna ofta har afasi i kroniskt skede. Vidare har olika utfallsmått använts vilket gör resultaten svåra att sammanställa och jämföra.

– Det finns fortfarande okunskap kring förekomsten av afasi. Likaså vad gäller återhämtning på lång sikt, behov av behandling och andra insatser, optimala behandlingstidpunkter och olika behandlingsinriktningars effekt och genomförbarhet, fortsätter Monica Blom Johansson.
Enligt Socialstyrelsens riktlinjer ska personer med afasi erbjudas intensiv språklig träning minst 4 timmar per vecka och få träning i att använda alternativa kommunikationssätt, till exempel att kommunicera med stöd av gester och/eller bilder. Även kommunikationsträning för partnern är en högt prioriterad rekommendation.