Marie Wahren-Herlenius och Sven-Erik Sonesson vid KI prisas för världsledande forskning

Marie Wahren-Herlenius, professor i experimentell reumatologi och Sven-Erik Sonesson, professor emeritus, barnkardiologi vid Karolinska Institutet får Nanna Svartz stipendium för framstående reumatologisk forskning 2020.

Marie Wahren-Herlenius och Sven-Erik Sonesson vid KI prisas för världsledande forskning 1
Marie Wahren-Herlenius, professor i experimentell reumatologi och Sven-Erik Sonesson, professor emeritus, barnkardiologi vid Karolinska Institutet får Nanna Svartz stipendium för framstående reumatologisk forskning 2020.

De har tilldelats utmärkelsen för sitt mångåriga samarbete kring medfödda hjärtblock som kan drabba foster till mödrar med vissa reumatiska sjukdomar. Stipendiet på 150 000 kronor delas ut av Pfizer i samarbete med Reumatikerförbundet i samband med Svensk Reumatologisk Förenings Årsdag den 25 september.

Årets Nanna Svartz-stipendium tilldelas Marie Wahren-Herlenius och Sven-Erik Sonesson vid Karolinska Insitutet för deras unika samarbete kring studier av ”autoantikroppmedierat medfött hjärtblock” med målsättningen att förstå uppkomst och utveckla bättre diagnostik och behandling.

Vid medfött hjärtblock kan de elektriska impulser som genereras i förmaket och under normala förhållanden bestämmer hur ofta hjärtat skall pumpa inte passera vidare till kammaren.

Kammaren får en egen, betydligt långsammare rytm och i sin mest uttalade form kan blocket bli livshotande. Hjärtblock kan drabba foster till mödrar med reumatiska sjukdomar som Sjögrens syndrom eller SLE som har utvecklat särskilda antikroppar. Antikropparna passerar över moderkakan och kan påverka fosterhjärtat och orsaka hjärtblocket som oftast upptäcks under vecka 18-24 i graviditeten.

Wahren-Herlenius och Sonesson har identifierat de sjukdomsframkallande autoantikropparna och utvecklat ny metodik för övervakning av fostrets elektromekaniska hjärtfunktion. Med dessa fynd har ett kliniskt program skapats som erbjuds kvinnor med högriskgraviditeter. De har nyligen visat att detta omhändertagande leder till att hjärtblock kan upptäckas i tid för behandling, att det med behandling går att återställa en normal hjärtrytm, och att dödligheten stannat på 4% jämfört med de 20-30% som rapporterats internationellt. Man har även studerat hur mödrarna och familjen upplever situationen och erbjudit ett hem-monitoreringsprogram för att kunna få en mer frekvent övervakning av fostrets hjärta under den period av graviditeten då hjärtblocket brukar debutera.

-Den forskning som vi uppmärksammar idag har skett i nära samverkan med patienter, och möjliggjort för vården att rädda liv. Wahren-Herlenius och Sonessons samarbete har varit en förutsättning för framgång och har stor betydelse för patienters liv och hälsa. Nu är det upp till andra länder att dra lärdom av detta sätt att arbeta med patienter som har Sjögrens syndrom eller SLE, säger Lotta Håkansson, ordförande Reumatikerförbundet.

– Det är en stor ära då vi jobbat med det här i många år och det glädjer mig särskilt att mindre vanliga sjukdomar uppmärksammas och får stöd. Vårt arbete bidrar till att ge kvinnorna och deras barn ett förbättrat medicinskt omhändertagande och att barnen i slutändan får en god hjärtfunktion, säger Marie Wahren-Herlenius.

– Jag känner mig överraskad, hedrad och glad för att på detta sätt uppmärksammas för de erfarenheter som jag gjort då jag försökt hjälp de gravida kvinnor där deras ofödda barn drabbats, eller riskerat att drabbas av medfött hjärtblock. Även om medfött hjärtblock är ovanligt har jag under 20 års tid kunnat utveckla diagnostiken, se hur fosterhjärtat påverkas av mammans antikroppar, hur hjärtblock utvecklas och svarar på behandling, samt få en bra bild av hur barnen klarar sig under uppväxten. Vi vet mer om risken med olika antikroppar, när blocken inträffar och faran är över, att vi kan påverka förloppet och att det går mycket bättre för barnen än vad det står i moderna läroböcker, säger Sven-Erik Sonesson.