Tarmbakteriernas betydelse för människors hälsa påtalas allt oftare.
Rikard Landberg
På Chalmers undersöks nu om det är möjligt att via blodprov identifiera vilka bakterier som finns i en persons tarm och om vissa bakterier kan kopplas till risken för att utveckla tjocktarmscancer.
I dagarna installeras en ny masspektrometer som köpts för anslag från Lundbergs forskningsstiftelse. Den kommer både att förbättra analyserna och öka kapaciteten.
Blodprov är mycket enklare att både ta och hantera än de avföringsprover som oftast används i arbetet med att upptäcka riskmarkörer för tjocktarmscancer.
Själva bakterierna syns inte i blodprov. Forskarnas tes är att det går att se spår efter dem. Genom att identifiera vissa molekyler i blodet tror man sig kunna komma fram till vilka bakterier som finns i tarmen, åtminstone en stor del av dem. I projektet på Chalmers används både blodprover och avföringsprover.
”Vi hoppas kunna få en ordentlig genomlysning av vilka molekyler som härrör från olika bakterier. Vi ska också ta reda på vilka av dem som kan mätas i blod och om någon kan kopplas till risk för tjocktarmscancer”, säger Rikard Landberg, professor i Livsmedelskunskap på Chalmers tekniska högskola.
Forskningen sker i nära samarbete med cancerforskare från Cancerinstitutet i Köpenhamn och vid Institutionen för Folkhälsa och Klinisk Medicin vid Umeå universitet, där Landberg också har en anknytning.
Forskarna vill dessutom se om det går att korrelera analyserna från proverna till en viss typ av kost. Det är belagt att vad en äter spelar roll när det gäller tjocktarmscancer; kostfiber minskar risken och processat kött ökar densamma. Men det är inte känt om det är bakterier som förmedlar effekterna av kosten.
Blodproverna har analyserats med hjälp av masspektrometrar som redan finns på institutionen. En ny har köpts in med pengar från Lundbergs forskningsstiftelse. Efter installation och inkörning ska den användas till avföringsproverna.
”Med den nya masspektrometern ökar vår analyskapacitet. Dessutom är den känsligare, den kan hitta riktigt små mängder av specifika molekyler i komplexa prover. Det är också bra för oss att kunna analysera olika typer av prover på olika apparater”, säger Rikard Landberg.
Masspektrometern delar upp molekylerna efter storlek och ger ett slags fingeravtryck för varje molekyl. Det gör det möjligt för forskarna att hitta motsvarande molekyl i en befintlig databas och få veta vilken molekyl det rör sig om.
kard Landberg och hans kollegor hoppas kunna hitta kopplingar mellan kost, mikroflora och cancer.
”Om vi hittar samband kan de ge uppslag till vidare forskning som ger ökad kunskap om både hur livsstil påverkar cancerrisk och de mer detaljerade mekanismerna bakom hur detta hänger ihop.”
