Mikrovågsteknik snart i vården – förbättrar diagnos och behandling av tumörer, stroke och muskelskador

Mikrovågsteknik kan snart bidra till snabbare och bättre diagnos och behandling av bland annat stroke och cancer.

Mikrovågsteknik snart i vården – förbättrar diagnos och behandling av tumörer, stroke och muskelskador
Andreas Fhager. Fotograf: Annika Söderpalm

Förutom att ge tydligare bilder än röntgen i vissa medicinska sammanhang är mikrovågstekniken dessutom oskadlig, portabel och billig.

Ett anslag om 3,5 miljoner kronor från Lundbergs Forskningsstiftelse främjar utvecklingen av den nya tekniken för användning inom tumörbehandling och diagnosticering av både bröstcancer och muskelskador. Docent Andreas Fhager arbetar med biomedicinsk elektromagnetik på Chalmers.

Den medicinska användningen av mikrovågstekniken är ännu under teknisk och klinisk utveckling. I nuläget har forskarna kommit längst när det gäller att utnyttja tekniken för att upptäcka blödning och därigenom kunna diagnosticera stroke. Efter en stroke är det avgörande att patienten får rätt behandling snabbt men då måste man veta om stroken orsakats av en blödning eller av en propp. Bärbar mikrovågsteknik kan ge svar redan i ambulansen och därmed göra stor skillnad för patientens prognos.

”Man kan jämföra mikrovågstekniken med röntgen men den avbildar helt andra egenskaper. Röntgen är bäst på att avbilda skelettet, medan bilder på olika sorters mjuka vävnader ofta blir mindre tydliga. Med mikrovågor avbildar man vävnadens vatteninnehåll, vilket gör att man lättare kan undersöka mjuka vävnader, och till exempel upptäcka blod”, säger Andreas Fhager, docent i biomedicinsk elektromagnetik på Chalmers.

Förutom strokediagnosticering arbetar han och hans forskargrupp också med att utveckla mikrovågstekniken för diagnostik inom bröstcancer. Idag används mammografi, det vill säga röntgen.
”I bröst med mycket körtelvävnad kan en tumör ligga inbäddad i körtelvävnaden och vara svår att upptäcka med röntgen. I mikrovågsområdet har tumören en betydligt högre kontrast mot omkringliggande vävnad, vilket gör att mikrovågstekniken har potential att fungera bättre än röntgen.”

Effektiviserar tumörbehandling
Forskningsanslaget på 3,5 miljoner kronor som Andreas Fhager fått av Lundbergs forskningsstiftelse används till att utrusta ett nytt mikrovågs- och magnetlaboratorium där bland annat bröstcancerdiagnostiken utvecklas. Man ska också bygga en apparat för att fortsätta utveckla ett annat användningsområde för mikrovågsteknik; värmebehandling av tumörer, så kallad hypertermi.

”Genom att värma en tumör med mikrovågor till 40-44 grader och kombinera det med cellgifter och strålning blir behandlingen mer effektiv, den tar bättre. Ofta handlar det om tumörer som sitter på känsliga ställen och inte går att operera. Det svåra är att värma hela tumören men inte den friska vävnaden intill.”

Anslaget bidrar dessutom till utveckling av diagnosticering av muskelskador. De orsakar blödningar och kan därmed upptäckas med mikrovågor. Andreas Fhager menar att i framtiden kan det finnas mikrovågsutrustning på idrottsklubbar på samma sätt som man nu har brandsläckare och hjärtstartare.
”Idag är det svårt att ställa diagnos på mindre muskelskador, de flesta får inte tillgång till en magnetkamera utan får gå till vårdcentralen och behandla med antiinflammatoriska läkemedel och vila, utan klara besked om när man kan träna igen. Risken är stor att man börjar för tidigt och skadan återkommer och förvärras.”

Kan göra skillnad i utvecklingsländer
Mikrovågstekniken har även flera fördelar, förutom att avbilda annat än vad röntgen gör, enligt Andreas Fhager:
”Till skillnad från röntgenstrålning är mikrovågorna helt ofarliga. Det kommer att vara en portabel teknik, och billig. I vår del av världen kommer vården att förbättras när man kan utrusta ambulanser med mikrovågsutrustning, men jag ser stor användning även i utvecklingsländer. Med knappa resurser och utan tillgång till datortomografi eller magnetkamera, skulle en mikrovågsutrustning kunna vara till stor hjälp.”