Under de åren har sökorganisationen haft sammanlagt drygt 5 500 olika ärenden om försvinnanden att hantera.
– 80 procent brukar sluta med att personen återfinns vid liv, säger styrelseordförande Samuel Persson.
Allt började med ett försvinnande i Göteborg som senare ledde fram till att Missing People den 12 januari 2012 registrerades som organisation.
De tio år som gått kan sammanfattas i följande siffror: totalt 5 500 ärenden, cirka 3 300 sökinsatser och 1 170 000 nerlagda insatstimmar i att söka efter försvunna personer.
I dag är Missing People en välorganiserad organisation med 350 utbildade volontärer, med regionala insatsgrupper som täcker i stort sett hela Sverige och med närmare 70 000 frivilliga sökare i organisationens register.
Anki Dahlberg, en av grundarna av Missing People
– De första åren började vi leta på en gång när vi fick in en anmälan om en försvunnen person. Med åren har vi blivit alltmer professionella och arbetar med väl beprövade metoder. Idag gör vi först en omfattande informationsinhämtning innan vi ger oss ut och söker. Vi gör detta för att få fram sannolikhetszoner där den som är försvunnen eventuellt kan befinna sig, säger Christina Hjalmarsson som varit med i Missing People i sju år, varav de senaste fem åren som ansvarig för jouren.
Hon tillägger:
– I dag ställer vi höga krav på oss själva, inte minst vad gäller utbildningar och uppföljningar. Vi har skapat ett mycket nära och bra samarbete med polisen och sociala medier har blivit ett effektivt hjälpmedel där vi lägger ut våra efterlysningar som läses av upp mot 1 500 000 personer varje gång. Redan där löser vi många ärenden.
Den största åldersgruppen bland de som anmäls försvunna i dag är unga människor mellan 16 och 20 år, följt av barn 11 till 15 år. I många fall rör det sig om psykisk ohälsa.
En annan stor grupp är äldre människor med demenssjukdom.
Av de som försvinner är cirka 60 procent män och 40 procent kvinnor.
– Med åren har vi blivit lika mycket en anhörig- som en sökorganisation. Vi slutar aldrig leta och det är viktigt för en anhörig att få ett avslut oavsett hur utgången ser ut, säger Samuel Persson.
Anki Dahlberg i Göteborg var med och grundade Missing People för tio år sedan efter att hennes bonusson Tony försvunnit. Hon har också sett hur organisationen med tiden förändrats till det bättre på alla sätt.
– Om jag ser tillbaka på den tid som gått så har organisationen allt eftersom utvecklats till det den är idag, med struktur, ordning och reda och koll på såväl arbetsmetod som statistik. Jag är verkligen stolt över att vara en del av Missing People och att ha fått vara med på hela resan.
Tioårsjubileet kommer att uppmärksammas på olika sätt under 2022. Följ oss i sociala medier eller läs mer om oss på vår hemsida www.missingpeople.se där det redan nu finns en längre artikel där Anki Dahlberg berättar om hur det en gång startade.
