Personer med den autoimmuna reumatiska sjukdomen SLE drabbas inte bara av smärta och ledinflammation.
Ett arvsanlag ökar även risken för svår njursjukdom och stroke.
Ny klinisk forskning vid Akademiska sjukhuset/Uppsala universitet visar hur dessa arvsanlag påverkar funktionen hos immunceller.
Härmed kan patienter med en viss riskgenvariant i framtiden komma att erbjudas nya alternativa läkemedelsbehandlingar vilket uppmärksammas med anledning av internationella SLE-dagen 10 maj.
– Detta är den första studie som visar att patienter som bär på en viss riskgenvariant i STAT4, har en ökad känslighet för överaktivering av T-celler som driver på inflammationsprocessen vid SLE. Förutom en ökad risk att utveckla sjukdomen och få ett svårare förlopp, löper dessa personer ökad risk för akut njurinflammation och stroke, säger Niklas Hagberg, forskare inom reumatologi vid Akademiska sjukhuset/Uppsala universitet.
I studien har forskarna även funnit att T-celler från SLE-patienter med denna specifika riskgenvariant svarar bra på en substans som är kandidat till nya läkemedel, en så kallad selektiv Januskinashämmare.
– Bättre förståelse av hur riskvarianter i gener i immunsystemet påverkar cellulära funktioner kan förhoppningsvis leda till att vi i framtiden kan dela in patienterna i flera grupper som svarar på olika behandlingar och därmed erbjuda effektivare terapier, fortsätter Niklas Hagberg.
SLE (Systemisk lupus erythematosus) är en autoimmun reumatisk sjukdom som till 90 procent drabbar kvinnor. Vid sjukdomen uppstår inflammation i flera organ och vävnader. Hos vissa kan till exempel njurar, hjärta och lungor angripas, medan andra främst har symtom från hud, leder och benmärg.
Interferon spelar en nyckelroll i sjukdomsprocessen. Proteinet produceras av kroppens celler som svar på attacker av virus, cancerceller och parasiter.
Vid SLE sker en överproduktion som stimulerar immunsystemet och underhåller sjukdomsprocessen. Det är däremot oklart hur den onormala immunaktiveringen ska brytas utan att patienten drabbas av biverkningar.
Att arvsanlag har betydelse är numera också känt. Forskare i Uppsala har bidragit till att identifiera mer än 25 av de drygt 100 gener som är kopplade till ökad risk för SLE. Dessa gener kan dock endast förklara mindre än 30 procent av den totala ärftliga sjukdomsrisken och det är ännu okänt hur majoriteten av riskgenerna påverkar immuncellerna.