Coronapandemin har gjort att digitaliseringen i den svenska sjukvården har tagit rejäl fart.
En ny rapport från revisions- och rådgivningsföretaget PwC, i samarbete med bland andra Telia, visar till exempel att digitala videomöten ökat med upp till 720 procent. Rapporten lyfter även fram fem nyckelområden som är avgörande för att den positiva utvecklingen ska få långsiktiga effekter.
Samtidigt som Coronapandemin har fått katastrofala följder för såväl individer, vårdsystem, företag och samhället i stort, har den inneburit en unik möjlighet att studera en disruptiv förändring i realtid.
PwC har tillsammans med Telia, AbbVie och Tamro tagit fram en rapport baserad på djupgående intervjuer med experter inom hälso- och sjukvården och kvantitativ data. Rapporten visar hur snabbt hälso- och sjukvården har ställt om. Den visar också att befintliga digitala lösningar har visat sig fungera mycket väl i praktiken vilket har ökat acceptansen för förändring hos både patienter och vårdens medarbetare. Pandemin har därmed gjort att ett nytt och nödvändigt normalläge börjat ta form.
Kraftig ökning för digitala vårdmöten
Digitalisering har ofta lyfts fram som verktyg för att klara vårdens framtida utmaningar men det har gått trögt att få patienter och medarbetare att ta till sig nya arbetssätt och tekniska lösningar.
Pandemin har medfört att vårdverksamheter har blivit tvungna att implementera nya arbetssätt för att minska risken för smittspridning, något som bland annat har gett en rejäl skjuts åt användningen av digitala vårdbesök. Användningen av Telias lösning för digitala videomöten ökade kraftigt under våren – från februari ökade användningen månad för månad till en topp på 720 procent i april. .
– Vi kan redan se de positiva effekterna av digitala alternativ, och flera regioner har implementerat digitala lösningar för att kunna erbjuda ett växande antal vårdsökande en mer proaktiv och individualiserad vård, säger Erika Hombert, affärsområdeschef för hälso- och sjukvård på Telia.
Samverkan och snabba beslutsvägar har gett resultat
Rapporten visar att det, för att lyckas med omställningen, krävdes att beslut fattades i en takt som tidigare inte bedömts som möjlig. Gamla revirstrider lades åt sidan och ersattes med samverkan och samarbete 1177 Vårdguiden gick från normala 20 000 samtal per dygn, till en topp i mitten av mars på 160 000 per dygn. För att möta den extrema ökningen användes både sjuksköterskor som normalt inte arbetar kliniskt och snabbutbildade läkarstudenter.
– Pandemins effekt på utvecklingstakten kan nästan inte överskattas. Den har verkligen visat hur snabbt både organisationer och individer faktiskt kan förändra sitt beteende när det verkligen krävs. Det är också intressant att det är redan befintliga tekniska lösningar som har fått en kraftigt ökad nyttjandegrad, exempelvis i Stockholm, där andelen besök på distans ökade från ca 4% till drygt 25% på bara någon månad, säger Henrik Schildt, branschexpert inom hälso- och sjukvård på PwC.
Nyckelområden för långsiktiga resultat
Rapporten konstaterar att det har skett ett enormt skifte under pandemin; digitalisering och acceptans av denna hos såväl medborgarna som medarbetare har skapat en förändringstakt som förut inte har varit tänkbar. Rapportens analys av de djupgående intervjuerna har identifierat fem nyckelområden för att vi ska kunnaomsätta lärdomarna från pandemin till bestående utveckling:
●Hela verksamhetssystemet måste beaktas i ett fungerande ekosystem. Digifysisk vård som begrepp åskådliggör att det alltid måste handla om både och, aldrig om antingen eller.
●Den ekonomiska kalkylen går inte att bortse ifrån. Förändringen måste vara ”lönsam”, vilket bör inkludera såväl kvalitativa som kvantitativa värden.
●Digifysisk vård kräver förändrade arbetssätt och processer vilket i sin tur har påverkan på sjukvårdens organisation.
●Medicinska riktlinjer måste harmoniseras med exempelvis nya lösningar för distansmonitorering.
●Incitamentstrukturen måste styra beteenden mot det nya normalläget så att det blir lönsamt att hålla fast vid det nya.
Läs rapporten
