Ny rapport: Pandemin katalysator för förändring av hälso- och sjukvård i Sverige

Den pågående pandemin har bidragit till en snabb utveckling av svensk hälso- och sjukvård.

Ny rapport: Pandemin katalysator för förändring av hälso- och sjukvård i Sverige 1Användningen av befintliga tekniska lösningar har i många regioner ökat dramatiskt på bara en månad, silos har rivits, beslutsvägar har kortats ner och efterfrågan på utbildningar inom vården har skjutit i höjden. En ny rapport från revisions- och rådgivningsföretaget PwC, framtagen i samarbete med AbbVie, Tamro och Telia, lyfter fram fem nyckelområden som är avgörande för att den positiva utvecklingen ska få långsiktiga effekter.

År 2020 kommer att gå till historien som året då hela världen drabbades av en pandemi, orsakad av virussjukdomen covid-19. Samtidigt som pandemin har fått katastrofala följder för såväl individer, vårdsystem, företag och samhället i stort, har den inneburit en unik möjlighet att studera en disruptiv förändring i realtid.

Revisions- och rådgivningsföretaget PwC har i samarbete med AbbVie, Tamro och Telia nyligen släppt en rapport baserad på såväl djupgående intervjuer med namnkunniga personer inom hälso- och sjukvården som kvantitativ data. Rapporten visar hur snabbt hälso- och sjukvården har tvingats, men också kunnat, ställa om. Den visar också att befintliga digitala lösningar har visat sig fungera mycket väl i praktiken vilket har ökat acceptansen för förändring ur ett längre perspektiv hos både patienter och vårdens medarbetare. Pandemins kraft till förändring har därmed gjort att ett nytt och nödvändigt normalläge börjat ta form.

Uppsving för digitala vårdmöten

Digitalisering har ofta lyfts fram som verktyg för att klara vårdens framtida utmaningar. Detta till trots har det historiskt gått trögt att få patienter och medarbetare att ta till sig nya arbetssätt och tekniska lösningar. Pandemins kraft har medfört att vårdverksamheter har blivit tvungna att implementera nya arbetssätt för att minska risken för smittspridning, något som bland annat har gett en rejäl skjuts åt användningen av digitala vårdbesök.

– Pandemins effekt på utvecklingstakten kan nästan inte överskattas. Den har verkligen visat hur snabbt både organisationer och individer faktiskt kan förändra sitt beteende när det verkligen krävs. Det är också intressant att det är redan befintliga tekniska lösningar som har fått en kraftigt ökad nyttjandegrad, exempelvis i Stockholm, där andelen besök på distans ökade från ca 4% till drygt 25% på bara någon månad, säger Henrik Schildt, branschexpert inom hälso- och sjukvård på PwC.

Samverkan och snabba beslutsvägar har gett resultat

Rapporten visar att det, för att lyckas med omställningen, krävdes att både enkla och svåra beslut fattades i en takt som tidigare inte hade bedömts som möjlig. Gamla revirstrider mellan och inom professionen, kliniker, sjukhus och regioner lades åt sidan och ersattes med samverkan och samarbete. Pandemin kom att bli den yttre fienden som nu krävde ett samlat försvar för att kunna bekämpas. 1177 Vårdguiden gick från normala 20 000 samtal per dygn, till en topp i mitten av mars på 160 000 per dygn. För att möta en så extrem ökning användes både sjuksköterskor som normalt inte arbetar kliniskt och snabbutbildade läkarstudenter.

Efterfrågan på läkemedel ökade under mars med 150 procent till aldrig tidigare skådade nivåer. Volymökningen innebar en stor påfrestning och omställning. Flera initiativ genomfördes i samverkan mellan vård, industri, distributörer och myndigheter. Detta inkluderade bland annat regelbundna avstämningar mellan landets regioner parallellt med avstämningar med Läkemedelsverket.

Logistikkedjor sattes ur spel när pandemin fick länder att stänga gränser vilket hindrade export av sjukvårdsmateriel. Regionernas beredskapslager tog snabbt slut och förbrukningsmateriel blev en bristvara. Men det skapade inte bara problem, utan även kreativitet och nya vägar framåt. När visiren tog slut kom lagren av gammal overheadfilm till användning. När det blev brist på provtagningspinnar tillverkade labben egna, samma sak med reagens för provanalys som i vissa fall kunde tillverkas på egen hand.

Ökat intresse för vårdutbildningar

För mindre än ett år sedan talades det mycket om en annan vårdkris, nämligen bristen på sjuksköterskorsom i sin tur bidrog till brist på vårdplatser. En av anledningarna till den vårdkrisen var att arbetsmiljön gjorde att sjuksköterskor lämnade sina tjänster i vården. Pandemin har bidragit till att göra yrket attraktivt igen när samhällsnyttan och personalens tillfredsställelse har lyfts fram och synliggjorts för allmänheten. Ansökningarna till sjuksköterske- och läkarutbildningarna har ökat med 28 procent respektive 26 procent på ett år.

Rapporten visar vidare att det medicinska perspektivet, att rädda liv, blev centralt i den nyordning som skapades när gängse hierarkier och styrmodeller ersattes med krisledning. Multidisciplinär samverkan tvärs över ordinarie linjestruktur skapade en smältdegel för innovation. De problem som dök upp hanterades utan tanke på vem som tjänade på lösningen när prestige och personliga agendor lades åt sidan.

Nyckelområden för långsiktiga resultat

Rapporten konstaterar att ett enormt skifte har skett inom svensk hälso- och sjukvård under pandemin. Digitalisering och acceptans av denna hos såväl medborgarna som medarbetare har skapat en förändringstakt som förut inte har varit tänkbar. Men vad händer när krisen är över? Hur kan de fördelar den burit med sig bli långsiktiga och skapa värde för samhället över tid? Rapportens analys av de djupgående intervjuerna har identifierat fem nyckelområden för bestående utveckling:

● Hela verksamhetssystemet måste beaktas i ett fungerande ”ekosystem”. Digifysisk vård som begrepp åskådliggör att det alltid måste handla om både och, aldrig om antingen eller.

● Den ekonomiska kalkylen går inte att bortse ifrån. Förändringen måste vara ”lönsam”,vilket bör inkludera såväl kvalitativa som kvantitativa värden.

● Digifysisk vård kräver förändrade arbetssätt och processer vilket i sin tur har påverkan på sjukvårdens organisation. Organisatorisk innovation är ofta svårare att uppnå än teknisk.

● Medicinska riktlinjer måste harmoniseras med exempelvis nya lösningar för distansmonitorering.

● Incitamentstrukturen måste styra beteenden mot det nya normalläget så att det blir lönsamt att hålla fast vid det nya.

– Pandemins effekter på världen är förödande och ska tas på största allvar. Men det är i det sammanhanget väldigt viktigt att inte blunda för de positiva effekter den skapar. Om svensk hälso- och sjukvård lyckas skapa långsiktiga effekter av de positiva förändringarna och övergången till digitala lösningar kan det bli helt avgörande för vår välfärd på sikt. Det kan även vara en möjlighet på kort sikt för att komma till rätta med vårdskulden, säger Jon Arwidson, branschansvarig för hälso- och sjukvård på PwC Sverige.

En av de intervjuade personerna sammanfattar rapportens insikter väldigt väl: “Den här krisen är för värdefull för att slarvas bort.”