Smärtcentrum på Akademiska sjukhuset är störst i Skandinavien på elektrisk ryggmärgsstimulering som behandling av svår smärta, framförallt nervsmärta, ryggsmärta som ej blivit bättre av kirurgi och kärlkramp. Ingreppet innebär att en elektrod placeras i ryggen.
Ett batteri, likande en pacemaker, inopererad under huden sänder ut elektriska pulser som både blockerar smärtsignalerna och påverkar smärtupplevelsen och patienten kan själv styra smärtlindringen via en Ipod.
– Tack vare medicintekniska framsteg kan vi numera behandla patienter som inte svarat på sedvanlig behandling eller äldre typer av ryggmärgsstimulering. Målet är att patienterna ska kunna minska sin läkemedelsbehandling och undvika beroende av exempelvis opiater, samt att de ska kunna leva mer normalt och få förhöjd livskvalitet, säger Katarina Landy, överläkare på Smärtcentrum, Akademiska sjukhuset, och fortsätter:
– Nästa generations teknik är redan på väg. Redan i höst presenteras ett nytt system med sensorer i batteriet som känner av stimuleringen i realtid och på så sätt undviks både över och understimulering av ryggmärgen, vilket hittills varit ett svårlöst problem. Det kommer även att introduceras nya, effektivare elektroder.
Elektrisk ryggmärgsstimulering (spinal cord stimulation), innebär att man placerar en elektrod i ryggen utanför ryggmärgen. Elektroden kopplas till en pulsgenerator/stimulator placerad under huden som sänder ut lågfrekventa och högfrekventa pulser, som påverkar smärtsignaler och upplevelsen av smärta. Ingreppet görs i dagkirurgi i lokalbedövning och biverkningarna är få.
På Akademiska sjukhuset behandlas cirka 150 smärtpatienter per år. Dessutom görs cirka 200 tester för att säkra att smärtlindringen fungerar. Man behandlar även patienter från andra delar av landet. I USA används elektronisk ryggmärgsstimulering alltmer som en alternativ behandling till framförallt opiater vilket på sikt hoppas kunna sänka det stora antal patienter som idag lider av läkemedelsberoende.
Drygt 90 000 svenskar bedöms lida av kronisk nervsmärta. Målgruppen för ryggmärgsstimulering är framförallt personer med neuropatisk smärta (smärta i perifera nerver) efter exempelvis diskbråcksoperation eller svåra trauman, men även vid svårbehandlad kärlkramp där det finns evidens för att även hjärtat mår bättre efter behandlingen med SCS. Ryggmärgsstimulering ges även vid nervskador efter cytostatikabehandling samt vid polyneuropati orsakad av diabetes.
Katarina Landy berättar att patienter som opereras har prövat både smärtläkemedel, akupunktur och sjukgymnastik med mera under i genomsnitt åtta år eller mer innan de får remiss för behandling. Många upplever att de inte blivit trodda och beskriver nervsmärtan som ett svårt lidande som aldrig tar slut. Det är också vanligt med biverkningar av smärtläkemedel.
– De flesta upplever snabb effekt av behandlingen. Man sover bättre, mår psykiskt bättre och känner mindre lidande av sin smärta. Många kan också arbeta och ha ett socialt liv som inte var möjligt tidigare. Dessutom slipper man de biverkningar som starka smärtläkemedel kan ge över tid, berättar Katarina Landy.
Elektrisk ryggmärgsstimulering började utvecklas i slutet av 1960-talet, men då hade man endast 1-polselektroder, jämfört med dagens 8-pols.
Man kunde heller inte testa effekten i epiduralrummet, ett utrymme i ryggraden beläget utanför hårda ryggmärgshinnan. Pulserna var jämna och gav kronisk stimulering liknande TENS, vilket konkurrerade ut smärtan.
Tack vare nya sätt att stimulera nerver kan behandlingen numera anpassas mer individuellt och hjälpa fler patienter med svår nervsmärta. Vid traditionell ryggmärgsstimulering används 50-80Hz, men med högfrekvent stimulering (10 000Hz). Burst, introducerades 2010 och innebär att stimuleringen ges i skurar, med högfrekventa pulser dygnet runt. Och nu introduceras ett nytt sätt att leverera elektriciteten i så kallat ” Closed Lopp” vilket innebär att systemet flera gånger per sekund känner av exakt hur mycket ström som ska levereras för att patienten ska få en så optimal behandling som möjligt.
Senare års forskning har visat att ryggmärgsstimulering som tillägg till annan medicinsk behandling ger signifikant bättre smärtlindring vid kronisk nervsmärta. Ett fåtal patienter kan ha problem med elektroder som ändrar position, infektion vid implantatet eller att vibrationerna flyttar sig från smärtområdet. Dessa problem kan oftast rättas till med ett enklare kirurgiskt ingrepp.
– Att sätta in ett implantat kostar i genomsnitt 150 000 kronor, men kostnaden ska ställas mot vinster i form av ökad livskvalitet, återgång till arbete, färre läkarbesök och mindre eller inget läkemedelsbehov, framhåller Katarina Landy.
Att Akademiska sjukhuset blivit störst på dessa operationer menar hon hänger samman med den mångåriga satsning som gjort på Smärtcentrum och duktiga, engagerade läkare som vågat testa och utvärdera ny teknik.
