Patienter med låg utbildning dör av cancer i betydligt högre grad än patienter med högre utbildning.
Ojämlikheten motsvarar 2900 liv om året. Det framgår av en stor studie av socioekonomiska skillnader i cancervården som Cancerfonden låtit genomföra, och som presenteras i årets Cancerfondsrapport.
Sett till all cancer sammantaget är det ungefär lika stor risk att få cancer, oavsett socioekonomisk status. Men en ny granskning från revisions- och rådgivningsföretaget EY, gjord på uppdrag från Cancerfonden, visar att cancerpatienter med låg utbildning har 35–40 procent högre dödlighet än högutbildade patienter.
– Om överlevnaden för cancerpatienter med låg utbildning var lika stor som bland högutbildade skulle 2900 liv räddas per år. Det motsvarar åtta liv varje dag. Att hälsoklyftorna är så stora i Sverige är oacceptabelt, säger Jan Zedenius, överläkare och medicinsk sakkunnig på Cancerfonden.
En förklaring till skillnaden i dödlighet är att benägenheten att söka vård i tid och delta i screeningprogram skiljer sig åt mellan olika grupper. Men individuella förutsättningar räcker inte för att förklara de stora skillnaderna. Ojämlikheten beror också på att cancerpatienter bemöts olika i cancervården, och att alla inte får tillgång till den bästa behandlingen.
Tidigare studier, bland annat från Socialstyrelsen, har exempelvis visat att patienter med lägre utbildning generellt får mindre tid för frågor och önskemål i mötet med vården, har sämre tillgång till de bästa diagnostiska metoderna, får vänta längre från remiss till diagnos och i lägre grad får den behandling som rekommenderas i de så kallade nationella vårdprogrammen.
– Snart har det gått ett decennium sedan Socialstyrelsen uppmärksammade cancerrelaterade ojämlikheter mellan olika grupper, men vår rapport visar att skillnaderna fortfarande finns kvar och det saknas initiativ för att lösa problemet. Ojämlikheterna aktualiserar frågor om människors lika värde och det övergripande folkhälsomålet, säger Daniel Brämhagen, ansvarig för hälso- och sjukvårdssektorn på EY i Sverige.
I rapporten framkommer att ojämlikheter i cancer orsakas av ett samspel mellan faktorer på tre nivåer:
individen, vårdgivarens agerande och styrning av vård och samhälle. Åtgärder bör riktas brett och inte enbart mot specifika riskgrupper. Insatserna behöver vara långsiktiga och införas på olika nivåer, från individ till vårdgivare och samhälle.
– Det här är ett bra exempel på hur vi på EY tillsammans med kunder kan och vill vara med och utveckla vårt samhälle, i det här fallet hoppas vi att rapporten kan bidra till en ökad diskussion om ojämlikheter inom cancerområdet och därmed skapa större utrymme för möjliga åtgärder, säger Linda Andersson, partner och ansvarig för offentlig sektor på EY i Norden.
