(KRÖNIKA) John Magnus Roos, doktor i psykologi och designforskare vid designbyrån Veryday presenterade nyligen en sammanställning av 18 oberoende forskningsstudier med över 1500 medverkande patienter över hela världen, som alla pekar på samma slutsats; att patienters personlighetsdrag påverkar cancerbehandlingen i betydligt större utsträckning än vad som tidigare rapporterats.
Magnus är John Magnus Roos, doktor i psykologi vid Göterborgs universitet
Den individanpassade vården innebär att alltmer ansvar läggs på patienten, men då får vi inte glömma bort att patienter är olika bra på att ta ansvar. Här spelar människors underliggande personlighet en central roll. Patienter som är ängsliga till sin karaktär blir ännu ängsligare vid ett cancerbesked och behöver stöd för att kunna fokusera rationellt på behandlingen, om patienten dessutom är inåtvänd och avtrubbad så är risken stor för ett passivt beteende där sjukdomsbild och känslor trängs undan, både för patienten själv och för andra.
John Magnus Roos menar att sjukvården inklusive läkare och vårdpersonal behöver ta till sig dessa slutsatser och att sjukvården i stort behöver bli bättre på att beakta olika psykosociala aspekter vid cancervård, såsom personlighetsdrag och individuella coping strategier, för att i framtiden undvika att vissa patienter får sämre vård än andra.
– Om Sverige vill åstadkomma en bättre cancervård är det viktigt att ta in de psykosociala aspekterna i vården. Det är tydligt att patienter utifrån deras personlighet behöver olika stöd i samband med både cancerbesked och behandling. Patienter behöver olika hjälp till en kontrollerad strategi för att hantera sjukdomen, säger John Magnus Roos.
Att ta fram avancerade mätmetoder och diagnostikverktyg är bra, men framtagandet av dessa kräver att utvecklarna tar hänsyn till de olika personlighetstyperna i processen. Att ta hänsyn till även andra grupper än de emotionellt stabila, som kanske inte är villiga att mäta sig själva är viktigt för en framgångsrik vidareutveckling av den individanpassade vården. Risken är annars att vissa patienter i slutändan får sämre vård.
Resultatet är sammanställt från 18 oberoende studier med 1500 tillfrågade patienter och visar att alla forskare är överens oavsett geografiskt område.
