Hälso- och sjukvården står inför stora utmaningar.
För att tillgodose samhällets krav och förväntningar på hög patientsäkerhet och vårdkvalitet i en alltmer slimmad sjukvårdsorganisation krävs kompetenser som är gemensamma för alla vårdprofessioner – så kallade kärnkompetenser. Studier visar att kärnkompetenser som personcentrerad vård, evidensbaserad vård, samverkan i team, förbättringskunskap för kvalitetsutveckling, säker vård och informatik är nödvändiga för att uppnå en god och säker vård.
Nu lanserar Svensk sjuksköterskeförening, Svenska Läkaresällskapet och Dietisternas riksförbund en gemensam skrift om kärnkompetensen personcentrerad vård. Där beskrivs bland annat vad personcentrerad vård är, hur den kan mätas, hur man kan nå fram till patienten och vad som krävs av verksamheter ur ett styrnings- och ledningsperspektiv. Skriften ska fungera som en gemensam kunskapsbas och inspirera till ett fortsatt utvecklingsarbete för ökad patientsäkerhet och vårdkvalitet. Det gäller både i klinisk vardag och i samarbetet mellan olika utbildningar på grundnivå och avancerad nivå
– Personcentrerad vård bygger på ett partnerskap mellan oss som arbetar i vården och den person som är i behov av vård. När personen sätts i centrum framför sjukdom, symptom eller tecken på ohälsa, och ses som en beslutskapabel, värdefull och jämbördig samarbetspartners i planering, utförande och uppföljning, kan patienten få hjälp på sina villkor, säger Ami Hommel, ordförande i Svensk sjuksköterskeförening. Det gör vården säkrare, mer effektiv och jobbet mer meningsfullt.
– Kunskapen om hur viktigt det personcentrerade förhållningssättet är i hälso- och sjukvården är på snabb tillväxt. Nu gäller det att föra in den kunskapen i vårdens alla utbildningar och ut i verksamheterna, säger Stefan Lindgren, tidigare ordförande i Svenska Läkaresällskapet. Men det räcker inte. Det behövs fortfarande mer kunskap om hur man åstadkommer förändringsstrategier för en mer personcentrerad vård, och hur man kan mäta både effekt och betydelse ur olika perspektiv och på olika organisatoriska nivåer.
– Ett personcentrerat arbetssätt förutsätter att alla i vårdteamet har en öppenhet och vilja att lyssna på personens egen berättelse och mål för sin situation, säger Susann Ask, ordförande i Dietisternas Riksförbund. Det handlar om att uppmärksamma, vara nyfiken och försöka ta in patientens och närståendes perspektiv för att sedan lägga till sin professionella kunskap.
