Så vill partierna stoppa den skenande psykiska ohälsan bland barn och unga

Allt fler barn och unga i Sverige mår dåligt psykiskt.

Inför valet har det digitala hälsoföretaget Yogobe frågat ut riksdagspartierna om deras viktigaste förslag för att stoppa den skenande psykiska ohälsan. Enklare och snabbare hjälp, bättre elevhälsa, ett utökat ansvar för vårdcentralerna och kortade köer till BUP är några av dem.

– Barnen och de unga är framtiden. Den ökande psykiska ohälsan är därför ett samhällsproblem som borde komma högt upp på den politiska agendan inför valet. Alla, inte minst barn och unga, måste ha samma förutsättningar att få må bra. Glädjande nog har alla partier förslag för att vända utvecklingen och förhoppningsvis kan många av dem bli verklighet snart, säger Peter Munteanu, vd för Yogobe.

Enligt Folkhälsomyndigheten fördubblades andelen barn och unga med återkommande psykosomatiska besvär mellan åren 1985 och 2014. I dag har nästan hälften av landets 15-åringar återkommande psykiska besvär.

Yogobes utfrågning av riksdagspartierna visar på bred konsensus när det gäller att göra det enklare för barn och unga som mår dåligt psykiskt att söka hjälp och att få snabbare behandling.

Samsynen gäller också vikten av att fånga upp psykisk ohälsa tidigt och att skolan spelar en viktig roll. En förbättrad elevhälsa och ett bättre samarbete mellan skolan och landstingen/regionerna lyfts fram som viktiga åtgärder.

Flera partier, bland andra S och L, vill att vårdcentralerna ska ta ett större ansvar och att kompetensen om psykisk ohälsa inom primärvården därför måste höjas. V vill att vårdcentralerna ska vara skyldiga att erbjuda kuratorskontakt och terapisamtal med legitimerad psykolog eller psykoterapi.

Tanken med dessa förslag är att korta köerna till landets barn- och ungdomspsykiatriska kliniker (BUP), något som en bred majoritet av partierna ställer sig bakom. MP satsar för att skapa en köfri barn- och ungdomspsykiatri och C vill belöna de landsting/regioner som erbjuder hjälp och stöd i tid. SD tycker att väntetider längre än två veckor är oacceptabelt och att vårdförloppet inom BUP därför måste standardiseras.

Flera partier vill att orsakerna bakom den psykiska ohälsan bland barn och unga kartläggs, för att kunna jobba effektivt med både förebyggande insatser, vård och rehabilitering.

Några partier ser modern teknik som en tillgång. M vill öka tillgängligheten till BUP med hjälp av digitala verktyg och S planerar en ny tjänst där unga som mår dåligt kan få snabbt stöd i mobilen.

– Barn och unga växer numera upp med en smartphone i handen och är vana vid att använda smart teknik i många olika sammanhang. Det finns en stor potential i digitala verktyg, som dessutom når alla och kan användas när det passar eller behovet uppstår, säger Peter Munteanu.